• 2 juli 1918

    Posted on juli 2, 2018 by in Allmänt filosofiskt

    DSC_0188.JPG

    Idag är det 100 år sedan min mamma föddes. Bilden av henne är gammal, mamma är ung, kanske är det en sommar på 40-talet eller tidigt 50-tal.

    Andrea 2

    Sommaren 1940, på mammas egen födelsedag, 2 juli, föddes hennes dotter Andrea. Bilden på Andrea är kanske från 1980 när Andrea är ungefär 40 år. 

    35975699_10212144866798036_4339859814596214784_n 2

    2 juli 1952 föddes jag, på mammas och Andreas födelsedag. Bilden är tagen av min bror på midsommarafton i år. Nu är jag 66.

    Mamma kom som nygift från Budapest till Sverige där hon stannade. När hon varit knappt ett år i Sverige föddes hennes första barn. Mamma berättade att hon först långt senare förstod vad ordet ”krysta” betyder som barnmorskan med kraft yttrade på BB den dagen. Det fanns inget SFI 1940.

    Mamma dog 2011, knappt 93 år gammal. 

    Jag försöker föreställa mig hur det var den dagen för 100 år sedan när mamma kom till världen. Erzsebet var det namn hon fick och hon hade redan en storebror och skulle få en lillebror så småningom. Hur var det? Hur var det att vara mellanbarn och flicka, i den familjen? Det kommer jag aldrig få veta, för jag ställde aldrig frågan när mamma levde. 

    Andrea flyttade som ung till USA och stannade där. Hon fick inga barn med sin man Wayne, men fick en fin vänkrets over there som jag har träffat några av. Andrea dog 1999, någon månad efter att hon fyllt 59. 

    Nu finns bara jag kvar att fira födelsedag 2 juli i trion som en gång samsades om uppmärksamheten den dagen. Fastän jag ofta som barn var sur över att jag inte hade en ”egen” födelsedag kan jag idag känna mig lite vilsen över att det bara är jag kvar nu. På sätt och vis har min födelsedag blivit viktigare för mig, kanske för att jag på något sätt vill att även mamma och ”Minna” som Andrea ibland kallades, ska bli ihågkomna. 

    Mamma är yngst på bilden av henne, jag äldst på den av mig. Så kan man trixa med bilder, minnen och tid. Mamma i det rödaktiga ljuset från den skannade diabilden. Andrea på någon restaurang med foto taget med en enkel analog kamera. Jag i nuets skarpa närvaro. 

    Ja, det är berörande, det hela. Tre kvinnor. På många sätt mycket olika. Men också, jovisst, lika. 

    Grattis till oss! 


%d bloggare gillar detta: