• Att du fått mänska bli

    Posted on april 27, 2019 by in Konst och kultur
    _DSC6174

    En målning som gör mig mycket glad. Jag har lärt mig av Hilding Linnqvist att göra en mörk botten ”bakom” blommorna, alltså här en svart grundfärg vilket intensifierar de andra färgerna. Att lära sig av de stora. Dessa är elegansnejlikor, min mors favorit, en gammaldags blomma. Tycker det blir vackert så!

    Det är länge sedan jag skrev i Jahaja. När jag går in och tittar på besöksstatistiken så ser jag förstås bevis på detta. Utom någon enstaka dag då jag ser att posten Vackert så haft många besökare. Jag läser om posten, lyssnar på sången. Den är fenomenalt rörande, både sången med text och Hellströms och Taubes tolkning. Jag begrundar texten. 

    Att jag fått mänska bli. Ja, det senaste halvåret har gett mig tvära kast i den upplevelsen. Först sjukdomen och rädslan kring den. Sedan nu för några veckor sedan, den stora glädjen att få ännu ett barnbarn. 

    Det har varit en väntans tid av olika skäl och jag har haft svårt att koncentrera mig på både målandet och läsandet. Men så köpte jag en bok på bokrean, helt utan förkunskap om den: ”Periodiska systemet” av Primo Levi. Av honom har jag tidigare läst ”Är detta en människa?” , den skakande berättelsen om Levis tid i koncentrationslägret. Ska man läsa en bok om detta, så ska man läsa Levis bok. 

    Periodiska systemet” har sin bas i Levis bakgrund som kemist. Han tog en doktorsexamen 1941 i Turin och boken har 21 kapitel med grundämnen som titel. I texterna som i stort följer Levis liv kronologiskt, blandas kemi med berättelser om människor och händelser, på ett sätt som är helt fenomenalt. Precis som ”Är detta en människa?” är språket glasklart och skrivet som om han berättade högt för oss. Trots att jag är en helt kemi-okunnig person kan jag intressera mig de kemiska upptäckter eller gåtor Levi beskriver eftersom de alltid är kopplade till personer. Och vissa av texterna (som med fördel kan läsas en och en, med dagars uppehåll, utan att något i upplevelsen går förlorat) handlar mycket lite om kemi. 

    levi_periodiska_systemet_omslag_inb

    Som texten som heter ”Järn”. Här får vi stifta bekantskap med Sandro som Levi lär känna i kemilaboratoriets miljö. De två är väldigt olika, skriver Levi. Olika bakgrund, bland annat för att Sandro inte är jude men också andra saker som att han valt kemin för att det leder till ett yrke. Han har inte alls Levis passionerade intresse för kemin. 

    Sandro Delmastro tar med Primo Levi upp i bergen och för Sandro är bergsvandringarna  sådana att han ”tyckte att han förspillt en dag om han i på något sätt tagit ut sina krafter”. Det är osunt att vara still säger han.

    ”Att se Sandro uppe i bergen försonade mig med världen och fick mig att glömma den mara som låg över Europa.” Så skriver Levi om sina turer med Sandro under 1939 när det skakar i hela Europa och rädslan hos en judisk man, om än en helt icke-religiös, är ständigt närvarande. 

    Turerna de gör är ansträngande och krävande. Men framför allt, skriver Levi: ” … för av allt gott som livet skänkt mig har ingenting, inte på långt när, haft den smaken: smaken av att vara stark och fri, fri också att göra misstag, och av att vara herre över sitt eget öde. Därför är jag tacksam mot Sandro för att han medvetet försatte mig i besvärliga situationer under det här företaget och under andra som också de bara skenbart var oförnuftiga, och jag vet med säkerhet att jag senare har haft nytta av dem.”

    I början på texten ”Järn” skriver Levi: ”Det fanns grundämnen som var enkla och rättframma, oförmögna att förställa sig, som järn och koppar …”. Sådan är hans vän Sandro och avsnittet är Levis fina hyllning till vännen som gav honom något unikt. Som viktiga människor kan! 

    Boken berör mig mycket, mycket starkt. Själva formen gör att det är lätt att läsa ett stycke i taget men ändå känna en kontinuitet. Språket är enkelt, trots kemin! Stilen är avskalad och opretentiös, det är starkt, så starkt. 

    Och jag tänker på sången ”Vackert så”. Att jag fått mänska bli. Med alla de stora upplevelser jag är med om. Vissa svåra, andra helt underbara. Det är så vackert, då. Livet. 

    Läs gärna Göran Rosenbergs fylliga recension här.

    Titta gärna också på mina målningar, jag har lagt ut sex nya i Målat


%d bloggare gillar detta: