• Underkastelse

    Posted on februari 2, 2020 by in Konst och kultur

    _DSC6626

    Underkastelse” av Michel Houllebecq  är den första bok jag läser av författaren. Och den här dystopiska satiren gör mig – ja, det ord som kommer för mig är ”upprymd”. OCH mycket skrämd. Varför? Förmodligen för att här har vi en djärv bok (därav upprymd) som går in på ett mer eller mindre tabubelagt område. Och den väcker många, många tankar! Läs gärna här också, om ni vill. 

    Francois, berättarjaget, är universitetslärare i Paris. Han har skrivit en avhandling om J K Huysmans. Den författaren utgör en referenspunkt i romanen till vilken Francois ständigt återkommer.  

    Berättaren är en man i 40-årsåldern fastän han känns äldre. Han är konstant upptagen av sex, i praktik och tanke, och byter varje nytt läsår älskarinna, ofta hans unga kursdeltagare. Det är en hemsk kvinnosyn han representerar. Och vi får inget veta om de unga kvinnorna. Förutom Myriam. 

    Den unga (22 år) Myriam är en av hans studenter. Denna judiska kvinna väcker starkare känslor hos Francois, även om de känslorna oftast beskrivs som grundade i deras sexliv. Han tycks inte ha något annat sätt att uttrycka sig, att känna. 

    Det som händer är att en politisk grupp kallad Muslimska broderskapet vinner presidentvalet. De gör detta i en kamp mot Nationella fronten. Som det beskrivs i boken som utspelar sig 2022 (”Underkastelse” kom ut 2015) så blir det inga större reaktioner från press eller media när detta händer. I en av de recensioner jag har läst, skriver Eva-Lotta Hultén att Houllebecq ”… smeker fula fördomar medhårs och väljer bort nyanser.” Men allt berättas från Francois perspektiv, en man utan moral, kontaktlös och i ständigt behov av sprit och sex för att få lugn inom sig. 

    Boken är rappt skriven, den är lätt att läsa och jag skrattar ibland, även om skrattet ofta ger en bitter eftersmak. När det startar ett inbördeskrig efter valet (något som bara nämns by the way) tar sig Francois till en annan del av landet. ”Jag visste egentligen ingenting om sydvästra Frankrike, förutom att det är en region där man äter confiterad anka, och det kändes som om confiterad anka och inbördeskrig inte alls gick att förena. Nåja, jag kunde ha fel.” Mat, sex, sprit. Här har vi det som väcker Francois känslor. 

    När den blir tydligt att landet kommer ledas av Muslimska broderskapet och att islam kommer påverka alla ämbeten och samhällsfunktioner, lämnar Myriam och hennes familj Frankrike. I den här skruvade roman, som kan ses som en varning för ett samhälle med svaga människor, utan civilkurage, är detta något som känns igen. För idag har vi en situation där många judar har lämnat Frankrike och tagit sig till Israel, det behövs ingen dystopi för att beskriva den realiteten. 

    Houllebecq ger sig ut på stormiga farvatten när han beskriver de muslimer som tar makten, deras livsstil, kvinnosyn och värderingar. Men jag ser boken som ett tankeexperiment. Jag kan förstå att muslimer kan reagera på författarens sätt att beskriva det muslimska livet. Men hur hade vi reagerat om det samhälle han beskriver var Nationella frontens? Han sticker verkligen ut hakan när han ger sig på en världsreligion. Att romanen kom ut samma dag som Hebdo-attacken är känt och det sägs att president Hollande mycket upprört talade om Houllebecqs islamofobi (dock utan att ha läst boken).

    Den nye muslimske rektorn på universitetet, Rediger, beskrivs ha ett ”ohyggligt effektivt leende”. Det här är ett gott exempel på Houllebecqs både skarpa och cyniska stil. Rediger förklarar för Francois den ”… förbluffande enkla idén, som aldrig tidigare uttryckts med sådan kraft, att höjden av mänsklig lycka består i största möjliga underkastelse.”

    Och boken handlar för mig, i min läsning, om faran att underkasta sig, inte ta ställning, inte vara i kontakt och på min vakt med/mot det som sker i min omvärld. Att underkasta mig ett tankesystem utan eftertanke. 

    Läs gärna också Ingrid Elams fylliga recension om boken intresserar dig. Jag tycker att boken är väldigt, väldigt läsvärd, och jag ser fram emot att diskutera den i min bokcirkel!

     
    What do you want to do ?

    New mail

One Response so far.

  1. Kul att du gillade den! Vi ordade om den redan 2015!


%d bloggare gillar detta: