-
En dåre fri.
Posted on juli 7, 2011 by Eva Nygren in Konst och kultur"En dåre fri" är en roman av Beate Grimsrud. Någon rekommenderade den och jag tycker att det är en bok värd att läsa om man intresserar sig för hur den inre världen ser ut för någon som är psykiskt sjuk. Om man har sett lite av psykiatrin inifrån eller av andra skäl intresserar sig för ämnet så är detta en emellanåt mycket övertygande beskrivning av hur psykiskt svårt sjuka människor plågas. Det är ett lidande som inte syns alla gånger som viss fysisk sjukdom, men kan vara minst lika svårt.
Boken ger en bild av detta inre lidande. Bokens jag, Eli, hör röster, eller upplever sig styrd av andra jag. Här finns flera andra som vill bestämma, Erik, Eugen och Espen. Romanen ger en bild av det kaos som detta skapar.
Men jag tycker inte att boken är intressant som litteratur betraktad. Den känns fragmentarisk (vilket kanske är ett uttryck för sjukdomen) och har någon sorts bristande djup därmed. Hela tiden undrar jag, och säkert alla som läser den, om boken är självbiografisk. Jag hade kunnat läsa på vad gäller den saken men det har jag inte gjort. Jag tänker så här att romanen förmodligen delvis är byggd på egna upplevelser men inte fullständigt och att i denna blandning av fiktivt och icke-fiktivt uppstår det som jag upplever som ogenuint.
Trots detta rekommenderar jag boken. Den har stunder av träffsäkerhet och skönhet i språket och ger emellanåt oerhört målande beskrivningar av psykiatrin. Romanen visar på ett övertygande sätt att det är de enskilda människorna i sig, inte systemet, som är viktiga för vägen mot ett friskare liv. Att människor som verkligen vågar se Eli utan att bli rädda, är de som kan hjälpa henne.
Innestängd i sin bubbla. Inte alltid så kul om man kan se att det finns andra världar utanför.
Läs DN, SvD, Sydsvenskan
Relaterade bilder:
Jag vill bara rekommendera en bok på smma tema (om man nu kan kalla sinnesjukdomar ett tema)
Det är ”Som om jag var någons skuggsida” av Lotta Näse och Patricia Bruun Söderströms förlag.
I boken är det Lottas röst man hör i vart annat kapitel och mammans tolkat av Patricia Bruun i vartannat. Lotta skrev mitt under de fyra psykoser hon hade fr det hon var 20 år. De andra kapitlen är mammans redogörelse för samma tid sett från hennes synvinkel. Här vet vi att boken är självbiografisk men inte hur mycket den är redigerad. Men det är en fantatisk och enormt sorglig berättelse – som samtidgt ger insikt om hur det verkligeb kan var när djävulen sitter på axeln och ropar. Psykvården verkar ha kollapsat även i finland, man undrar vem som bestämmer när vi inte kan ta oss an de svagaste som måste beskyddas.
Jag vill bara rekommendera en bok på smma tema (om man nu kan kalla sinnesjukdomar ett tema)
Det är ”Som om jag var någons skuggsida” av Lotta Näse och Patricia Bruun Söderströms förlag.
I boken är det Lottas röst man hör i vart annat kapitel och mammans tolkat av Patricia Bruun i vartannat. Lotta skrev mitt under de fyra psykoser hon hade fr det hon var 20 år. De andra kapitlen är mammans redogörelse för samma tid sett från hennes synvinkel. Här vet vi att boken är självbiografisk men inte hur mycket den är redigerad. Men det är en fantatisk och enormt sorglig berättelse – som samtidgt ger insikt om hur det verkligeb kan var när djävulen sitter på axeln och ropar. Psykvården verkar ha kollapsat även i finland, man undrar vem som bestämmer när vi inte kan ta oss an de svagaste som måste beskyddas.
Det är en bok som jag inte har hört talas om! Ska läsa den! Tack för tipset. Det är viktigt med de här berättelserna som visar hur hemskt det är inifrån också, tänker jag mig. En ”klassiker” är ju I Never Promised You a Rose Garden” men det kanske du känner till?
Det är en bok som jag inte har hört talas om! Ska läsa den! Tack för tipset. Det är viktigt med de här berättelserna som visar hur hemskt det är inifrån också, tänker jag mig. En ”klassiker” är ju I Never Promised You a Rose Garden” men det kanske du känner till?
Hon (BG) har haft ett Sommar-program i år där hon passade på att göra reklam för denna bok. Vilket jag inte tycker man ska göra. Varför använda Sommar till att berätta sådant som man redan är känd för? Sommar-programmet var också fragmentariskt och inte något av de mer minnesvärda.
Hon (BG) har haft ett Sommar-program i år där hon passade på att göra reklam för denna bok. Vilket jag inte tycker man ska göra. Varför använda Sommar till att berätta sådant som man redan är känd för? Sommar-programmet var också fragmentariskt och inte något av de mer minnesvärda.
Jag har som vanligt missat sommarprogrammen. Trist med reklamkampanj. Men boken kan man läsa ändå.
Jag har som vanligt missat sommarprogrammen. Trist med reklamkampanj. Men boken kan man läsa ändå.