-
Bilderboken i mörkret
Posted on december 15, 2024 by Eva Nygren in Konst och kultur
Idag tar vi oss till Knivsåsen, ett favoritställe för promenader bara en halvmil från oss. Solen kommer fram under några timmar och vi känner tacksamhet över ljuset och Skåneleden! Lunkar runt i skön takt i den mjuka, kuperade naturen där. Åsarna böljar här i vårt närområde.Igår var det mörkt. Kallt. Solljuset förmådde inte tränga igenom det tjocka gråa. Molnen täckte himlen och solen, som säkert har sin gång, var dold för oss. Ute var mörkt och kallt.
December när det är som sämst är utan charm. Kunde man inte ha bevarat i någon sorts behållare en del av det generösa ljus som föll över oss i somras, så man kunde haft det i en sprayflaska och sprayat på sig under mörka decemberdagar? Mina nordliga vänner lägger ut bilder på snötäckta gator. Det är bättre!
Knivsåsen i december
Jag håller på med ett projekt som upptagit min tid och mitt inre ett tag. Målningar jag har gjort som bygger på diabilder från min barndom (faktiskt alla visade här i Jahaja i olika bloggposter) har fått ackompanjemang av texter. Målningarna kom först, den första gjorde jag faktiskt för fyra år sedan.
Associationer och möjliga tankespår knöts till bilderna. Efter hand har det blivit ett antal målningar med olika typer av texter, några rätt långa, andra kortare. Vissa är fiktion som bygger på minnen och tankelekar kring dessa (autofiktion?), vissa är mer självbiografiska. Någon, något annat. Allt är personligt, både bild och text.
Bild och text går i par. Därför kallar jag den för Bilderboken. Layouten har jag gjort själv. Materialet på 75 sidor har gått iväg till provtryck från ett tryckeri som jag har haft väldigt bra och snabb kontakt med. Jag hoppas på att detta ska bli till en intressant variant av bilderbok för vuxen.
Alla målningarna som ingår i boken ligger här. Titta gärna!
Kolla detta skruvande träd vid Knivsåsen!
Relaterade bilder:
Åh,den bilderboken vill jag givetvis köpa, bläddra i, insupa. En hel bok med dina bilder och texter! Jag som är efter år missar dina utställningar.
Hoppas inte min översvallande glädje stör skapandet.
Idag när jag åter läser det här inlägget för att äntligen kommentera det, ser jag plötsligt den första bilden med de nakna spretande träden, ser deras skönhet, som bilden visar. Igår morse cyklade jag tidigt i -10° och fascinerades av trädens otroliga skuggmönster på den snötäckta vägen. Då hade jag nyss hört Schüldt citera vad Pleijel skriver i Spådomen: Precis där mörker möter ljus där föds liv och det kan man väl kalla Gud.
Ja, jag såg ”Gud” där på vägen och nu i din bild. I den följande bilden är ”han” traditionellt påtaglig 😃
Jag förmodar att du inte heller bara såg december utan charm och snö, när du tog bilderna, som jag efter gårdagen ser i nytt ljus. I dubbel bemärkelse, nu när vi åter gått in i årsvarvets allt ljusare halva.
När jag själv läser i Pleijels bok finner jag en mening som jag gärna tar som motto för kommande året: ”Varje litet frö av glädje skulle jag samla i mina händer.”
Ja, tänk om det mottot funnits hos mig som ung! Nu ser jag också hur glädjen sakta eller plötsligt kommer att glida ur mina förtvinande gammelmanshänder och skingras i tomma intet. Ser din bräckliga pappa på bilden för fyra år sen.