Se hur hela Uppland står i lågor! Hus nr 5

Jag fortsätter att lägga ut mina hus! Min tanke är att så småningom visa dem alla tillsammans. Detta blir hus nr 5! Målningen gav associationerna nedan, till en sorglig dag i maj, det kan ha varit 1976:

Jag har ingen relation till Uppland egentligen.  Målningen fick sitt namn efter Taubes visa. Rätt udda, mollig låt.

Annars har jag som ung bara besökt Uppland och dess Uppsala tillsammans med K. En kille som jag höll ihop med rätt länge.

Jag förstod hans intention när han smekte mig på underbenet utanför vår gemensamma arbetplats, en vårdinrättning i Lund.  Där kunde typ alla kunde få jobb, då på 70-talet. Ursäkten för smekningen var att han skulle kolla min cykelkedja som hade hoppat av.

Minnet är något märkligt. Allt som har försvunnit! Och så minns jag så tydligt när han strök sin hand över mitt underben!

Han var en bra kille på många vis. Älskade matte. Viss musik. Men hemlig var han. Trots att vi höll ihop rätt tätt, tittade på lägenhet ihop (kanske det knäckte hans lust?), köpte ett uppslagsverk, trots dessa symboler för ihopskapet så kom han en dag i maj hem till mig i min lägenhet nära järnvägen i Lund och sa att nu är det slut. Jag kunde få behålla uppslagsverket.

Uppland? Jo, därifrån kom han, föräldrarna bodde där och vi hälsade på dem en gång. Ja, en och en, för de var skilda.

Mamman verkade lite tveksam till mig. Det minns jag väl.

Han kom hem till mig en dag i maj, helt plötsligt kändes det som, och sa att han ville göra slut. Varför? VARFÖR? Jag förstod inte. Han förklarade inte. Som det kändes då. Hade jag inte lyssnat??

Du kan behålla uppslagsverket. Det var samma dag som karnevalen började.

Jag gick runt i den lilla lägenheten och rev mitt hår, grät alla tårar, sparkade på sängsbenen, förstod ingenting. Var så ledsen. Förstod inte.

Vad tror ni jag gjorde? Ringde hans mamma!  Hans mamma! Hon som jag nyss sa var tveksam till mig.  Halleda. Hur dum får man va.

Idag när jag sedan rätt många år själv är mamma kan jag fundera över hur jag själv skulle reagera om jag fick ett sådant samtal som hon fick. Maja hette hon. Eva ringde Maja. Kan du förklara för mig varför K har gjort slut med mig, jag förstår inte. Och som en mogen mor sa hon förstås att det kunde hon inte utan det fick vara något mellan K och mig.

Denna var mitt livs största, så att säga klassiska kärlekssorg. Jag menar, man har ju varit med om annan skit, på sätt och vis värre, men de här dagarna i maj strömmade och skvalpade tårarna. Så till den milda grad att jag, som sällan ber någon om hjälp, vände mig till vännen B och bad om stöd och tröst. Det gjorde hon fint.

Så kan man säga att hela Uppland stod i lågor! Nåja, eller så var det bara en bra titel. 

Relaterade bilder: