Jag har lite svårt för alla begrepp på engelska som infiltrerar svenskan. I varje fall när det finns bra och begripliga svenska varianter. Ett begrepp, mindfulness, har dock en bra svensk översättning eller tolkning – medveten närvaro. Från 1177 tar jag ”Metoden går ut på att du fokuserar på nuet med hjälp av dina sinnen och din andning.”
Anders Hansen som just nu är aktuell med den väldigt sevärda programserien ”Din flock”, talar ofta om hur våra hjärnor är inställda på faror och att det i ett evolutionsperspektiv är rimligt. Jag tröstar mig med det när jag känner hur jag oroar mig för alla möjliga faror.
Mindfulness anses ju vara ett sätt att hantera en orolig själ. Under en sjukskrivning för en depression fick jag av företagsläkaren ordination ”fysisk träning, mindfulness, KBT och SSRI”. Jag vet inte vilket att detta som hjälpte mig ur den svåra perioden men jag kom att förstå principen kring mindfulness. Det handlar ju om att lära sig vara i nuet. Medvetet.
När jag, som igår, kommer ut i skogen, gärna en klar höstdag, då är jag bara där. Då. Blicken helt riktad mot marken, sökande efter svamp. Som målande människa tror jag kanske att jag har en fördel i jakten på det ofta väl dolda skogsguldet, kantarellen. Men Mats, min svampkompanjon, är lika vass. I några timmar går vi runt och letar.
På mjuk mark går stegen. Inte en tanke. Tanklös. Bara ögonen jobbar. Där! Ja, DÄR!
Medveten närvaro – en rimlig översättning men inte vacker. Jag väljer ordet sinnesfrid, det är det jag känner i skogen.
Ett annat njutningsmedel för mig är konsten. Läs Erik Schüldts sköna text om detta här.
Ja, det gäller väl att hitta de där stunderna som får oss att må bra, att vara här, nu. Då blir livet som mest värdefullt.
Sinnesfrid. Ett vackert ord. Nästan lika fint som sinnesrörelse!