”Death Proof” av Quentin Tarantino

Jag gillar filmen Death Proof. Jag gillar den för att dialogerna är fängslande och roliga, jag gillar den för att tjejerna i den, speciellt de i andra halvan av filmen är coola och eller raka, naturliga, råa. Jag gillar den fantastiske Kurs Russell, för det är trots allt han som gör det starkaste intrycket på mig som skådis i denna råa film, i dubbel bemärkelse (emellanåt är filmen raspig och dåligt klippt, helt medvetet), där långa samtal om tjejgrejer, om stunttricks, män, sex – varvas med våldsamma bloddrypande scener. Kurt Russell är diaboliskt förförisk. Jag gillar skarpt tjejen som tydligen spelar sig själv, stuntkvinnan Zoë Bell, stand-in åt Uma Thurman i "Kill Bill", som har en av huvudrollerna - och visar sig vara lika bra på att leverera repliker som snytingar, för att citera Fredrik Strage i DN:s recension. Jag gillar de långsamma kamerarörelserna, alla närbilder, bildkompositionerna, musiken.

Film är ju inte verklighet mer än någon annan konstform och måste få lov att röra sig i ytterligheterna, det kitschiga, det våldsamma, det gränsöverskridande. Kanske ska man inte blanda ihop film med verkligheten helt enkelt. Det är enklare sagt än gjort, att filmen kommer oss så nära är ju just för att den mer än något annat medium KAN avporträttera verkligheten. Men det är definitivt inte det Tarantino gör. Han använder sig av illusionen av verkligheten. Och vi går i fällan för det är ju det som är kraften i film, vi blir snabbt duperade när film är bra och sitter där och blir skrämda som bara fasen. Eller vad vi nu blir.

När vi går ut ler jag stort. Konstigt nog kan man tycka med tanke på hur våldsamt slutet är. Man kan fundera över Tarantinos sätt att så ofta använda våld som tonart i sina film symfonier. Men jag ler trots detta när jag går ut. Språket är rått, snyggt, helt originellt och talar direkt till en. Det finns mycket att tänka på kring hur män och kvinnor porträtteras på det gängse viset i film. Tarantino gör delvis upp med detta. Men han moraliserar verkligen inte. Det är inte hans grej. Hans grej är tror jag, att skapa originella filmer, bland annat. Och han lyckas.