No one belongs here more than you
Novellgenren anses av professionella vara kanske den svåraste formen av skönlitterärt skrivande. Miranda July lyckas väl i sin första novellsamling. Hennes röst är unik, framför allt vad gäller stoffet och hennes budskap.
Flera av de 16 noveller som presenteras har tidigare publicerats i prestigefyllda tidskrifter, och med rätta. Speciellt rätt tror jag om de publiceras en och en. För vad jag kan känna när jag når en bit in i samlingen är att det inte finns någon riktig bredd i materialet och att det är en trång värld som presenteras. Mirandakonceptet är tilltalande, men i inte för stora portioner.
Men hon är oerhört duktig på att porträttera ensamhet, det individualistiska, och kampen för att få vara just den man vill vara. Om man har sett filmen Me and You and Everyone We Know så blir man inte förvånad. Människorna i hennes berättelser är osäkra, rädda, vilsna och mycket sköna att lära känna och att känna igen sig i.
En av mina favoritberättelser är den som heter Birthmark. Den handlar om en ung kvinna som har ett jättestort födelsemärke över halva ansiktet. Under hela sin uppväxt har hon detta märke och när hon får det borttaget med laser som vuxen förändras hela hennes liv. ”She didn't think she would have bothered if she hadn't been what people call 'very beautiful except for'. This is a special group living under special laws. We mostly want to stare at them like the optical illusion of a vase made out of the silhouette of two people kissing.”
Hur denna förändring påverkar henne och hennes omgivning är oerhört intressant beskrivet. Nu kommer hon in i en period ”where she was just very beautiful, except for nothing”. Och vad känner hon? Just det. Förlust. Den tidigare så tydligt stämplande fläcken har gett henne hennes identitet.
Den sista novellen beskriver kärlek ur många synvinklar och också många olika sorters kärlek. Vad kärlek kan göra med oss. Texten är i mitt tycke mycket gripande.
Perspektivet i boken kan dock kännas en aning trångt och enahanda trots sin unika karaktär. Enahanda i sin individualitet. Jag kan dock rekommendera novellerna i mindre portioner, både till folk i min ålder och kanske ännu mer till dem som är en generation yngre.