”Red Road” av Andrea Arnold
Vi hamnar på filmen Red Road när jag i sommartorkans Lund letar efter en film att se. Filmen är en av de få Sydsvenskan rekommenderar och de recensioner jag läser före Kinobesöket berättar mycket positivt om denna filmdebut av den 36-åriga Andrea Arnold.
Filmen berättar utifrån ett avgränsat perspektiv om kvinnan Jacke som sköter övervakningskameror i Glasgow. Hon sitter framför ett trettiotal kameror och iakttar det som försiggår på gatorna i hennes övervakningsområde. Vi får se närbilder på hennes ansikte och följa hennes mjuknande blick när hon till exempel följer en man som varsamt leder sin sjuke hund, hennes förtjusning när hon ser den mulliga unga städerskan rocka under sitt ensamma städpass. Det är fascinerande, skickligt spelat och filmat.
Det visar sig efterhand att denna kvinna bär på en stor sorg vars bakgrund mycket sent avslöjas i filmen. Början till vår förståelse kommer i och med att vi får se hennes ansiktes mycket annorlunda reaktion på något annat hon ser i sin övervakning. Det är inte i ett foto, som i Antonionis Blow-up, utan i en filmsekvens som i sig är chockande.
Vi får följa Jackie när hon tar sig bort från övervakningskamerornas trygga skärmbild (som ger närmast ett dystopiskt intryck) till Glasgows slum. Här är det fattigt, skitigt, fula höghus, tröstlöst.
Vi inser att Jackie har sett något som driver henne att agera men vi förstår mycket sent i filmen vad som egentligen är drivkraften.
Filmen har mycket av det som utmärker mina favoritfilmer. Storyn berättas i lågt tempo som bygger upp en tätnande stämning. Skådespelet är totalt övertygande och jag får många närbilder på ett ansikte som talar till mig. Avslutningsvis spelas ”Love will tear us apart” och fler personer i salongen än jag får här tårar i ögonen. En riktigt fin sexscen, öm och realistisk, är en av de detaljer i filmen som gör att man tycker att Red Road visar upp verkligheten i sin komplexitet.
Red Road är den första av tre filmer i projektet ”The Advance Party”. Lars von Trier är initiativtagare och i projektet är det tänkt att tre debuterande regissörer gör varsin film efter samma karaktärer. Andrea Arnold har tidigare vunnit en Oscar för bästa kortfilm och jag ser personligen mycket fram emot att se hennes nästa långfilm. Detta är en högintressant film som jag ger mitt högsta betyg: Jag hade gärna sett om den direkt!