Svindlande dåligt

Nästan plågsamt dålig är filmatiseringen från 1992 av Emily Brontës roman Wuthering Heights (på svenska Svindlande höjder). Jag tror att detta är den absolut sämsta filmatisering som jag har sett av ett av mig älskat, vill jag påpeka, litterärt verk.

Romanen från 1847, utgiven under pseudonymen Ellis Bell, är en av mina favoriter så risken blir stor att besvikelsen ska infinna sig när så många inre bilder redan skapats kring en bok som jag läst kanske tre gånger i olika åldrar, dessutom njutit av som BBC-serie som ung (men se, den hittar jag inte i wikipedias lista!). Men jag har sett många filmatiseringar av älskade böcker och denna tar nog priset som sämst.

Inte alla gillar den mycket romantiska historien om den diaboliske Heathcliff och hans kärlek till Cathys med vidare förgreningar i generationerna därefter. Den är, tycker en del, överspänd, utdragen (seg ett annat ord), men jag säger att den är alldeles, alldeles underbar. Varför? Jo, Emily B berättar en enastående historia med, tycker jag, stor psykologisk trovärdighet, där hon låter miljö och känslor så att säga spela som hand i handske. Människorna i romanen lever i nära kontakt med naturen, iakttar den (något som hon skildrar så enastående att när man kommer upp till Yorkshires hedar som turist så känner man direkt igen sig) och måste också hela tiden förhålla sig till den. Man kan säga att i romanen har naturen en av huvudrollerna. Detta perspektiv saknas helt i filmatiseringen jag just sett.

I romanen bygger Cathy och Heathcliff upp en nära relation under uppväxtåren på hedarna. Det skapar ett starkt band som gör det mer begripligt varför deras kärlek till varandra är så stark. I filmen får man en känsla av att det bara handlar om att Juliette Binoche (Cathy) tycker Ralph Fiennes (Heathcliff) är himla snygg. Vilket visserligen är helt sant. Men vilket synnerligen reducerar boken.

En filmatisering som jag kan rekommendera är den gjord på Ian McEwans Enduring Love (Kärlekens raseri, på svenska) Romanen är rätt obehaglig men bra, och jag tycker att samma känsla finns i filmen. Se den om du gillar McEwan! 

Andra bloggar om: Emily Brontë, Wuthering Heights, filmatisering, film, roman, Ian McEwan

Relaterade bilder: