I mitt inlägg om Avatar klagar jag över att så många filmer beskriver kärlekshistorier där de två alltid får varandra till slut. Om vi ska tala om alternativa kärleksberättelser, utan den vanliga storyn om vacker ung flicka får vacker ung pojke, så kan vi se den i "Vägen", filmatiseringen av Cormac McCarthys mästerverk med samma namn. Här har vi en kärlekshistoria som handlar om den mellan far och son. En osjälvisk kärlek, en kärlek som inte söker sitt.
Det är en berättelse om människans kapacitet för stor godhet, och också stor ondska. Läs om filmen här. Läs gärna, om det roar dig, DN, SvD, Sydsvenskan.
Andra bloggar om: Vägen, The Road, Viggo Mortensen, Cormac McCarthy, ondska, kärlek far-son
Nu har även jag sett Vägen. Detta måste vara den värsta undergångsfilmen någonsin. Nästan outhärdlig. Men ändå så bra. Och såna bilder!
Ah, Börje, det gläder mig! Visst är den fantastisk? Du borde verkligen läsa boken, McCarthys språk är så oerhört starkt och distinkt. Mycket gripande som text.