Bilder, bilder, bilder

Man kan göra mycket spännande med bildbehandlingsprogram. Det jag har fick jag med en ritbräda som man kopplar till datorn. Här har jag tagit en bild på den fantastiska hibiskusen och ja, rört runt lite i paletten. Som ni ser.

Det blir fint. Men programmet är svårt att förstå sig på som alla bildprogram jag har stött på. Adobe Photoshop har enorma möjligheter men det är lite som Word, i mitt tycke, det finns nästan för många finesser.  

Jag letar nu efter ett enkelt bildbehandlingsprogram som passar mina syften. Vilka de är vet jag knappt. Man gör det man kan, man upptäcker vad man vill när möjligheterna finns.

Igår kväll såg jag ett riktigt intressant konstprogram om den brittiskfödde konstnären David Hockney, vars målningar av Grand Canyon kan ses på Louisiana, åtminstone en av dem finns i den permanenta utställningen. Han är oerhört skicklig. Gårdagens program visade hur han målar fält och träd i sin barndoms landskap i Yorkshire.

Hockney har länge hävdat att kameran inte avbildar så väl som det som målas. Jag förstod det så att det enligt honom finns delar i perceptionen av det vi ser genom kameraögat eller via fotot som inte motsvarar den riktiga, personliga och tredimesionella upplevelsen (och då syftar han inte på vind och doft, utan just det visuella). Jag håller helt med honom. Foto är helt enkelt något annat.

Hans egna målningar av naturen ger denna dimension som ofta saknas i fotot. Om man fotograferar ett fält kan man svårligen förmedla känslan av djup i det sedda. Det djupet lyckas han förmedla i sina bilder.

Hockney verkar dock ha börjat ändra sitt synsätt på senare tid. Han experimenterar mycket med foto och använder det digitala fotot som hjälpmedel för sina monumentalmålningar.

Programmet gjorde mig sugen på att försöka arbeta mer med foto, försöka via bildbehandlingsprogram förmedla det djup som finns i våra ögonupplevelser. Nu ska jag bara ha tag i rätt program.

Andra bloggar om: David Hockney, bildbehandlingsprogram, foto

Relaterade bilder: