-
Piffigt
Posted on januari 10, 2012 by Eva Nygren in Konst och kulturKära syster Henrietta!
Du är en källa till glädje på många sätt. Att säga att din förmåga att använda vad jag kallar retroord är den som ger mest i vår kontakt vore konstigt från en syster, självklart är det annat som står i förgrunden i vår relation.
Men ändå – när du via telefon kommenterar något jag säger med ett dunderskånskt ”Jahaja”, etablerat på 40-talet i Malmö, ja då smälter språknörden i mig. Du lämnade Sverige som ung och din svenska får viss påfyllning av dina besök här eller våra hos dig i Israel. Dock kvarstår faktum – din svenska är i delar kvar där på 40-50-talet.
När du nu idag ber mig om adressen till vårt hotell i Berlin och jag dröjer med svaret, går du in Jahaja och hittar bloggposten från i höstas där hotellet nämns. ”Piffigt” skriver du, angående möjligheten att på så sätt gå in i mina reseskildringar och hämta information.
Ett sådant uppfriskande retroord! Piffigt. Jag minns när mamma och pappa skulle gå bort och mamma visade pappa sina kläder och frågade om det var snyggt. Utan undantag blev svaret från pappa: ”En piffig blomma på klänningen kunde pigga upp”.
Kära syster, jag blir så väldigt upplivad när du ur minnenas skrymslen plockar fram och för mig dammar av, ett fint gammalt ord: Piffigt finns med i SAOB: Du kan tro det såg piffigt ut med de långa kanonlockarna. Detta kunde man läsa i Sydsvenskan 1904, så ordet har funnits med ett tag (vad kanonlockar är har jag ingen aning om).
”Ett hundliv” eller ”För att gå framåt måste man först gå bakåt”
Jag har själv dammat av några bilder som jag påbörjade FÖRRA året (flera veckor sedan det tog slut) och lagt in dem här. Fortsatt är det väldigt kul att jobba med olika papper och material. Dessutom har jag skrivit om ”På flykt undan ett sorgebud” av David Grossman, som du kan läsa om här. Piffigt, va?
Andra bloggar om: piffigt, På flykt undan ett sorgebud, David Grossman, retroord, SAOB
Relaterade bilder:
Alltsa, det tog mig 20 dagar precis att see ditt inlagg angaende din storasysters dammiga sprak. Jag borjade uppifran (anledningen att jag gick in i bloggen var inte denna gangen ett Berlin-hotell utan sokande en recension om en bra bok till min Kindle – jag har tidigare last ditt inlagg om Grossman) och mitt oga fangades naturligtvis ogonblicklingen av din fina balansmalning som langre ner blev vidare forklarad av fotografiet fran den tyska kusten. Fint, fint, jag ser fram emot att antligen see en Eva-utstallning! Men nu ar det sa att jag inte alls plockar fram dessa uttryck ur minnenas horn, de ligger alldeles till redo pa ytan och har (tyvarr) inte blivit undanputtade under arens lopp av svenska sprakets nya ord och begrepp. Alldeles for manga ar da telefonsamtalen var for dyra, likasa resorna, tiden rackte inte till och tillgang fanns inte for lasning av svensk aktuell litteratur, och vad som fanns och beholls sjonk ner under andra vardagssprak for att mycket senare fiskas upp och dammas av. Jag kanske forklarar detta mer for mig sjalv an for dig! I vilket fall som helst ar jag glad over att du ar glad over mina gamla sprakprylar.
Kära syster, självklart är jag glad för dina språkprylar, de är unika. Som du! Kul att du letar bra böcker i Jahaja. Har just läst ut Freedom, du kan läsa om den. Du skulle kanske gilla den mer än jag, många recensenter tycker om den. Själv läser jag nu The Imperfectionists som är mycket hyllad och verkar mycket bra. Tom Rachman har skrivit den om du vill googla. Kram
Tack for tipsen! Och kram pa dig med!
Kära Henrietta och Eva, jag är också sent ute i mitt kommenterande, vill bara så gärna berätta att jag använder ordet piffigt ganska ofta och det gör flera av mina kamrater också. Ja, Eva, du var ju knappt född när din syster och jag började använda ”o, så piffigt!” (50-tal). Vi har sedan fortsatt, drygt femtio år till. Dags för dig att börja!
Haha, man kan alltså datera folk genom deras ordval. Om man inte, som jag då, försöker köra med lite retroord. Alltså, jag tycker det är mycket piffigt med en blogg där alla möjliga ord dyker upp så vi kan hade det riktigt lynt allihopa.