Innehållet blir kanske en besvikelse, efter den rubriken. För jag använder ordet helt oortodoxt – jag tänker på att leva livet som skör (kolla in ordets intressanta etymologi). Skör är vad man känner sig när den ingångna kontrollkorsetten släpper taget – allt bara väller ut, det känns som nästan vad som helst kan hända.
Och ändå kunde det vara mycket värre. Läs det gripande reportaget från gårdagens tidning om Kjell Anselius och hur hans liv förändrades efter hans utmattningsdepression. Det är att gå från ett liv till ett annat.
För mig har återhämtningen bland annat handlat om att dagligen göra mina ”läxor”. Jag gör mindfulnessövningar, men kanske ännu viktigare: jag försöker att hålla saker borta inom mig som jag inte ska eller behöver ta i nu. Alltså, jag jobbar med att bli en nuare hela dan!
En stor hjälp har också varit De fem tibetanerna. Jag har skrivit om dessa övningar tidigare, men om det är någon där ute som litar på mitt omdöme – HALLÅÅÅÅ – ta då till er min rekommendation om dessa fem övningar.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=juZxrvc8-A4]
Jag får ju erkänna att jag inte alls gör dessa övningar så smidigt som mannen i filmen och den andra rörelsen klarar min rygg inte att gå upp och ner rakt med benen. Men i övrigt klarar jag tibetanerna. Och det går bättre varje dag (jag gör det minst en gång per dag). Förutom att man blir stark, ger övningarna energi. Det är magiskt!
Någon sa till mig att jag kommer att gå stärkt ur det här. Hon har nog rätt. Dels har jag blivit starkare mentalt på vissa sätt. Och så har jag fått en starkare kropp. Inte illa pinkat för en utmattad!
Andra bloggar om: De fem tibetanerna, yoga, utmattningsdepression, skör, skörlevnad