Möte med Anna

I sommar har några av mina instagramvänner lagt ut bilder från Pilane skulpturpark, bilder som gjort ett besök där nästan nödvändigt efter vad mina ögon skådat. Det som gjort mig nyfiken framför allt har varit bilderna på Anna. Nu har jag mött henne själv. På riktigt. 

Jaume Plensas skulptur Anna gjord i vitt marmor är det första man ser när man närmar sig Pilane som också, eller först och främst, är ett gravfält från järnåldern. Skulpturen som är gjord speciellt för Pilane skulpturpark som funnits sedan 2007, är 14 meter hög och har placerats högt så att den kan ses från Marstrand till Skaftö.

När jag närmar mig det vackra långsmala huvudet denna sista timme i dagsljus, går mina tankar till de enorma skulpturer jag sett i Egypten. När jag kommer närmre drabbas jag av Annas allvarliga ansikte och jag blir starkt berörd.

Omgivningarna är storslagna. Vi ser oss omkring i det underbara bohusländska landskapet där löven börjar gå mer och mer i gult. Det här är en upplevelse svår att verbalisera, jag känner en blandning av vördnad, kanske sorg och lycka. Ord, bara ord. 

I skulpturparken finns många andra helt underbara skulpturer och vi har turen att se den i ett ljus över landskapet som ändrar sig och ger upplevelsen olika dimensioner. 

Hanneke Beaumonts sorgsna män fastnar jag för, kanske speciellt för den som tar ett kliv ut i …. 

Och vi har roligt åt Per Svenssons Ocean Audioscope där den står högt uppe på ett berg med en fantastisk utsikt över havet. 

Skulpturparken drivs av något som heter Pilane Heritage Society. Att skulpturerna placerats på det här området förklaras bland annat så här: Ett av projektets övergripande syften är att påvisa möjligheten av att använda en mångtusenårig kulturhistorisk miljö och mötesplats för nutida ändamål, för att diskutera vår tids uppfattningar och frågeställningar. Och jag får säga att just den här blandningen mellan den uråldriga miljön, naturen som bara finns där, i samtal med de moderna skulpturerna, ger en mycket, mycket stark upplevelse. Se verk nedan av Maria Miesenberger.

Det här var en av de större konstupplevelser jag har haft. Det står på skulpturparkens hemsida att man stänger idag. Kanske kan man ändå ta sig in några veckor till och om inte annat kommer det bli en ny utställning nästa sommar. Framtiden för Anna är oviss, enligt Peter Lennby som är initiativtagare till parken. Jag tänker mig att en crowdfunding skulle kunna ta in en hel del pengar från oss som blivit bedårade av den sfinxlika kvinnan på berget. I Pilane. 

Relaterade bilder: