Drömmen om Viktor Jönsson

Numera minns jag sällan mina drömmar. Men i morse hade jag en rysare som fanns där när jag vaknade – jag drömde att jag var på min gamla arbetsplats i Lund, på gymnasieskolan. Där fanns en ny rektor, Viktor Jönsson. Han var en riktig byråkrat som gillade ordning och handlingsplaner.

Rektor Viktor gav mig alla möjliga helvetiska arbetsuppgifter, ”rätta alla de här proven”, ”skriv handlingsplan för det här ämnet genast”, osv, osv. Han tittade inte på mig utan bara delgav mig det jag skulle göra med bestämd röst. Det var en massa tråkiga, krävande uppgifter och det gick inte att tala reson med honom, jag måste göra olika delvis meningslösa (i mitt sinne i varje fall) uppgifter och jag kände mig väldigt trängd.

Då vaknade jag. Hemsk dröm, tänkte jag, fy fasen. Klockan var bara halv sex och jag hade somnat vid 12. Hoppades somna om. Somnade om.

Nu var Viktor en helt annan. Han lyssnade på alla mina förslag, riktade blicken mot mig, såg i själva verket rätt trevlig ut, lite bohemisk, smått långhårig och vänlig. När jag nu klagade på alla uppgifter jag hade fått så sa han bara ”då slipper du göra dom”. Han var glad, kanske lite missanpassad i sin roll, det tänkte jag till och med i drömmen, men helt klart schysst.

”Nähä du, nu går jag till Gleerups”, sa han till sist.

Då vaknade jag. Gleerups är ju Lunds stora, snart enda, bokhandel och en mötesplats för stadens läsare, ja, faktiskt en viktig mötesplats i vår stad. Att han gick dit höjde definitivt hans poäng hos mig.

Det är så konstigt med drömmar. Jag förundras nog mest över hans namn. Viktor Jönsson är mer ett elevnamn än namnet på en, som i drömmen, medelålders rektor. Var kom det ifrån? Jag ser i och för sig att Rektor Viktor är lite finurligt …

Och så förundras jag över att jag fem år efter att jag slutat som lärare, fortfarande kan ha någon sorts light-mardröm om meningslösa eller tradiga uppgifter i det annars roliga läraryrket.

Numera är jag mera målare. Titta gärna på mina bilder här.

Relaterade bilder: