Våren har kommit till Skåne. Det spricker upp, ja, det verkar inte ens göra ont när alla dessa knoppar brister. I varje fall hörs mest ljudet av fågelkvitter just nu. Om man lyssnar. Nuar.
Egentligen är detta en tid då det borde vara plikt att vistas utomhus. Så fenomenalt vidunderlig är den svenska våren.
Backsippa. På en kulle nära oss.
Men man har sina ärenden. Jag, till exempel, får bege mig till optikern igen, då det visar sig att de glasögon jag beställt från min nätoptiker, Favoptic, ja, jag ser helt enkelt inte med dem. Jag går åter till optikern för att se om min syn, med begynnande grå starr, kanske blivit försämrad sedan jag besökte optikern för två månader sedan. Det visar sig att glasögonen är helt felgjorda, inte alls efter mitt recept. Man kan returnera dem, Favoptic har full returrätt, men man undrar ju lite … Hur kunde det bli SÅ fel?
Annat ärende: Jag ska sälja ett smycke. Någon på en firma jag hittat på internet som egentligen köper diamanter har tittat på smycket som jag alltid trott är av guld. Denna firma meddelar mig att smycket är värdelöst. Jag blir mycket överraskad och rätt besviken. När jag idag beger mig till Sefina, en pantlåningsfirma som i Malmö håller till i samma hus där min pappa en gång hade sin tandläkarpraktik på Bergsgatan 1, ja då visar det sig att smycket är av 14 karat guld. Hur kunde det bli SÅ fel?
Nä. Ibland känner man att det vanliga mötet, i en vanlig butik, är oslagbart. Jag går till favorit-konstnärsmaterialbutiken Drewex med några penslar som inte hållit måttet (de kostar några 100 spänn styck). Butikspersonalen de känner mig, känner igen mig, och ger mig genast nya penslar. Skönt.
Ja till mötet det verkliga mötet. I varje fall en dag som denna då de nätkontakterna inte höll måttet.
Andra bloggar om: Backsippa, våren, Drewex, Sefina, nua
Jag brukar handla glödlampor till hemmabelysningen hos en el- och lampaffär vid Schougens bro i Malmö. Senast köpte jag två nya lampor till läslampan över sängen. Den första lyste fem sekunder innan det sade ”poff!” och den slocknade. Och så hände det samma sak med lampa nummer två. Jag tog med mig de trasiga lamporna och själva armaturen (som är ganska liten) till den vänlige mannen i butiken som gjorde en koll så det inte var fel på armaturen och sedan letade fram lampor av ett annat märke och gav mig efter att vi kollat att de lyste som de ska. Inget slår personlig service i ett sådant läge.
plikter är inget vidare!
Ja, det är bra med verklig kontakt !!). Snart har vi inte den sortens affär längre, tror jag. Och benved, du har rätt. Jag formulerade, tänkte fel. Det borde vara pliktfritt så här års så att man kan njuta av naturen. Nåt sånt!