Idag träffar jag två före detta kolleger. Vi har inte setts på länge, det känns gott att snacka med dem.
Jag frågar lite om skolan, vad händer där. I något sammanhang säger en av dem, att ”det kräver en ny synvända, liksom”. Va? Synvända? Har aldrig hört ordet. Har det hittats på sedan jag lämnade skolan för knappt två år sedan? Ett sånt ord som används i skolsammanhang, utvärderings-sammanhang, processammanhang och, och, och, alla möjliga sammanhang som jag nu är så glad att slippa?
Jag googlar. Förstås. Hittar texter från början av millenniet där ordet används och ser sedan i SAOB , helt CHOCKERAD, att ordet först använts 1975. Som man känner till.
Mitt språkliga självförtroende får sig en törn. To every törn, törn, törn, törn.
Men jag kan ju kanske hävda självkänslan annanstans? Jag målar akvarell. Utmaningar är grejen. Och något som är kul att lyckas med, men svårt, är att måla av ansikten. Som mål satte jag att måla av Pernilla August från ett foto jag hittade på nätet. Det tog tre försök innan jag blev nöjd.
Kan man inte kalla också detta en synvända? En vända med synen, liksom?
********
Vi tog oss en vända till Åland. Syftet främst var att fira Mats 70-årsdag. ”70 är det nya 50” läser jag någonstans. Vad betyder det, egentligen? Ja, enligt artikeln är dagens 70-åringar lika friska som 50-åringarna på 70-talet (lite sifferförvirring, håll i hatten, hörnini). Och Mats är frisk och pigg.
Men syftet var förstås också att se Åland. Det blev inte så mycket av det som vi hade önskat på grund av riktigt tråkigt väder men vi kunde ändå konstatera att det är vackert där. Mariehamn, denna minihuvudstad, är en riktigt fin sådan med många vackra trähus.
Skärgården såg vi också lite av och också en och annan borg. Resan gav mersmak, jag vill gärna komma dit när det inte är 3,5 grader …
De sista timmarna på Åland flödar solen och vi tar hyrbilen och kör till Käringsund, en gammal fiskehamn på det som kallas fasta Åland (Åland har mer än 6 000 öar totalt. Tala om örikt!). Här ser man de vackra klipporna och jag anar också att här är ljuset vackert en sommardag!
Så kanske blir det en synvända till, till Åland, om man nu kan använda ordet så. Att en gång till se, göra en ny vända med blicken. Såna syner gillar jag!
PS: Efter ytterligare googlande finner jag detta i en text av min gamle lärare Erland Lagerroth från litteraturvetenskapliga institutionen om Elisabeth Hermodsson: ”Med ”synvända” fann hon till mångas förtjusning ett svenskt ord för det i dag alltmer etablerade begreppet ’paradigm’. Men hon är inte belåten med att se ordet bara som en synonym till ”paradigm”. Hon har bildat det dels från ”solvända”, en gotländsk blomma, dels från folktrons ”förvända synen” …”
Andra bloggar om: synvända, akvarell, Åland, syner, se i syne, Mariehamn, trähus
Synvända har jag inte heller hört! Ett användbart ord och visst är det roligt att leka med ord som är användbara!
Jag ska erkänna att jag, efter att ha sett foton på dig, trodde att du hade målat av dig själv som lite yngre men där hade jag fel!
Hej Agneta. Nej, det är inte jag, men jag har fått höra ibland att jag är lik Pernilla August så det var kanske inte helt fel tänkt!