Härom dagen hade vi besök här hemma av några av mina elever från Mötesplats Otto i Malmö där jag i tre år arbetat som frivillig engelsklärare en eftermiddag i veckan. Jag hade också bjudit in en av våra nyanlända här i Dalby, en ung man som jag undervisat i svenska när han först kom hit till vår by för mer än ett år sedan. Han arbetar nu och hans svenska blir vassare och vassare varje gång vi ses.
I mer än två timmar satt vi runt vårt köksbord och pratade. De berättade om sig själva, sitt förflutna i Syrien som de alla kommer ifrån, vad de gör här och drömmer om att göra här. Hela tiden talade vi svenska.
När de kom in i huset, sa jag direkt till dem, lite skämtsamt, ”ingen arabiska, bara svenska”. Att sitta ner och trotsa impulsen att tala sitt modersmål, också förstås för att de insåg att det skulle exkludera mig och Mats om de talade arabiska, det är både vuxet och viktigt. Bra gjort.
Sedan mer än ett och ett halvt år finns nätverket Tillsammans för Dalby. Gruppen som nu har mer än 600 medlemmar har som intresse och mål att hjälpa nyanlända som kommer till Dalby. Det är fantastiskt roligt och lärorikt. Vi har en mindre grupp på kanske 30 personer som är mycket aktiv, sedan har vi många stödmedlemmar. Också från andra platser än Dalby, det är folk som vill följa vårt arbete av olika skäl. Kontakt och kommunikation sker via vår Facebooksida.
Jag är stolt över vårt nätverk. Vi har, kan jag lugnt säga, gjort mycket stor skillnad för de nyanlända som kommit hit sedan gruppen startade sitt volontärabete för ett och ett halvt år sedan. De har blivit välkomnande till byn, till att börja med, genom att någon från gruppen kommit hem till dem och hälsat på. Sedan har de också fått viss hjälp med möbler som skänkts till nätverket. Men vi gör mycket annat!
Själv är jag svensklärare, det är den uppgift jag tagit på mig. Vi, just nu fem personer som alla är lärare till yrket, har undervisning varje onsdag sedan kanske 15 månader. Det är mycket spännande och ställer krav på stor flexibilitet. Förra veckan kom 19 personer, gången innan bara några få. Det varierar väldigt.
Jag tror alla lärare vet att man som lärare är i ständigt eget lärande. Så är det. Och jag får säga att den lärarroll jag har nu ger mycket nytt material för hjärnan.
I höst kommer många nyanlända till Dalby, och det tar oftast ett tag innan man kommer in på SFI-utbildningen. Så jag anar att det kommer att bli populärt att vara med på vår svenskundervisning. Jag hoppas och tror att vi ska klara den utmaningen och ser fram emot många nya möten och mycket nytt lärande. Både ut och in.
Vill du se Ragnar Sandbergs kille? Han finns här! Vill du läsa om oss i Sydsvenskan? Det kan du göra här om du är abonnent på Sydsvenskan. Vill du gå med i vår Facebookgrupp? Gör det!