Sömnlös i Dalby

För en som ofta kämpar med sömnlöshet, känns Thomas Jönssons experimenterande med sömn, beskrivet i gårdagens Sydsvenskan som något helgalet. Om man ofta sover för lite, har svårt att somna, lider av sömnbrist, är lång och obruten sömn något att – ja, just det – drömma om. Om man dessutom har erfarit, som någon av alla som kommenterat reportaget om Thomas drar upp, den hackiga sömn man har när man har spädbarn, känns det likaså rätt märkligt. Men – det är väl just så det är: Thomas sover förmodligen väldigt gott normalt, har uppenbarligen inga spädbarn (men kan få med den flickvän som bland annat förväntas bli vinsten av den nya livsstilen med massor av nya verksamheter och prestationer).

Kanske är det min högre ålder. Kanske är det just de ovan beskrivna sömnproblemen som jag har. Men jag tycker: Varför i all världen experimentera med något som så uppenbarligen är en del av vår naturliga biologi? För mig känns detta lika onaturligt som plastikkirurgi, sådan som ska rätta till det osköna till skönt och som därigenom riskerar att döda det som är unikt.

Finns det något som är så skönt som att vakna efter en god natts OBRUTEN sömn? Ja, det finns annat. Så där snabbt tänker jag på: sex, bad, måla, leka med barn. Det finns mer. Men det är det som kommer för mig. Men som sagt, att sova gott är guld värt och är förutsättningen för allt det andra.  

Andra bloggar om: Thomas Jönsson, sömnproblem, sömn

Relaterade bilder: