-
Redemption Falls
Posted on november 19, 2008 by Eva Nygren in I terrängen, Konst och kultur, ÖvrigtDe som eventuellt blev intresserade av O’Connors bok, Redemption Falls, genom min tidigare post, kan läsa denna intressanta, långa, intervju med författaren.
Ni kan också titta på den bild som blev uttryck för den inspiration boken gav mig:
Besöket i Staterna väckte många tankar, både kring USA och Sverige. En tanke handlar om den förfärliga nyhetsjournalistiken på amerikansk TV (nåja, vi hade inte tid att göra någon djupare research, de få kvällsminuter när vi sappade runt bland de hundratals kanaler som erbjuds, men dock). Nyheter presenteras stressigt och gärna genom att flera personer talar med varandra. Helt annat tempo än här. Ger känsla av rätt ytlig rapportering.
I morgon delas Stora journalistpriset ut. Sydsvenskan skriver idag om händelsen, då två av tidningens journalister är nominerade för deras artikelserie kring HSB-härvan i Lund. Det finns många bra tidningsjournalister (fast ibland känns de dåliga fler). Jag känner dock mest uppskattning av nyhetsrapportering genom bildreportage, som kan ge mig oerhört mycket när de är bra. Två favoriter har jag just nu på rapport: Fredrik Önnevall, tidigare på Sydnytt, nu Kinakorrespondent, som lyckas förena kunnighet med personligt anslag och som imponerar med sin kinesiska (och gläder en skåning med sin skånska) , och så Bert Sundström, en skicklig journalist som ni kan läsa helt kort om här. Sundström har ett personligt anslag (på dalmål) som är något i särklass och han vågar visa sin vrede över förhållanden som han rapporterar kring – nu senast situationen i Kongo.
För mig, och säkert för många andra, är ett bra filmat reportage något som kan väcka djupa känslor av förståelse kring sådant som ligger långt borta från min vardag. Det känns oerhört viktigt. Både Önnevall och Sundström känns som mycket lämpliga kandidater till priset. Önnevall hör till de nominerade.
Jahaja. Och jag har ledig onsdag. Går en blöt promenad i grått Skrylleskogen. Pölarna är bruna, fukten ligger tjock i luften. Strax innan jag kommer in i bebyggelsen igen, står jag plötsligt öga mot öga med ett rådjur. Vi ser varandra och djuret hoppar iväg. Stannar efter några meter och ruskar bort vätan – ger mig en lång blick. Farlig? Hon? Nej, bara rörlig.
Andra bloggar om: Guvernörens hustru, Stora journalistpriset, Fredrik Önnevall, Bert Sundström, skog
Relaterade bilder:
Fredrik Önnevall är dessutom från Dalby!
Fredrik Önnevall är dessutom från Dalby!
En ädelskåning… Anä, men visst är han duktig? Men Strage är en stjärna han med, på sitt område, har jag förstått. Borde kanske länka till honom?
En ädelskåning… Anä, men visst är han duktig? Men Strage är en stjärna han med, på sitt område, har jag förstått. Borde kanske länka till honom?
Fredrik och Bert i all ära. Hoppas jag att någon belönas är det Susanne Björkman, som gör fantastiskt fina radiodokumentärer. En hel radda finns upplagda på P1:s hemsida. Hon är nominerad i samma klass som Önnevall.
Fredrik och Bert i all ära. Hoppas jag att någon belönas är det Susanne Björkman, som gör fantastiskt fina radiodokumentärer. En hel radda finns upplagda på P1:s hemsida. Hon är nominerad i samma klass som Önnevall.
Såg Björkman och Strage på Rapport när det fått sina priser. Det låter mycket intressant, jag ska verkligen försöka lyssna in mig.
Såg Björkman och Strage på Rapport när det fått sina priser. Det låter mycket intressant, jag ska verkligen försöka lyssna in mig.
Du undrade vad jag tycker om Stora journalistpriset och de som fick det i år.
De som fick det är säker värda det enligt de kriterier man har för att dela ut priset.
Samtidigt anser jag nog att det är nästintill omöjligt att ”tävla i” sådana saker som journalistik, musik, konst och litteratur, för att ta några exempel.
Vill man sedan vara lite elak, och det tycker jag att jag kan vara här, så delas Stora journalistpriset ut av Bonniers som är ett av Sveriges dominerande medieföretag. Och priset gick i tre av fyra kategorier till folk som jobbar för – Bonniers. Det är en liten värld. 🙂
Vad beträffar Fredrik Strage så är han en duktig, kunnig och originell musikjournalist. Han fick visst priset för att ha ställt samman 100 klipp (de största rockögonblicken) från Youtube.
Jag försökte hänga med och titta i början, men tröttnade halvvägs. Till en del för att jag redan sett många av klippen som han lade ut på en massa andra ställen, bland annat på min egen blogg.
Men grattis till alla som fick priser, det känns säkert gott och det kan ju alltid användas i marknadeföringen av de företag man jobbar för.
Du undrade vad jag tycker om Stora journalistpriset och de som fick det i år.
De som fick det är säker värda det enligt de kriterier man har för att dela ut priset.
Samtidigt anser jag nog att det är nästintill omöjligt att ”tävla i” sådana saker som journalistik, musik, konst och litteratur, för att ta några exempel.
Vill man sedan vara lite elak, och det tycker jag att jag kan vara här, så delas Stora journalistpriset ut av Bonniers som är ett av Sveriges dominerande medieföretag. Och priset gick i tre av fyra kategorier till folk som jobbar för – Bonniers. Det är en liten värld. 🙂
Vad beträffar Fredrik Strage så är han en duktig, kunnig och originell musikjournalist. Han fick visst priset för att ha ställt samman 100 klipp (de största rockögonblicken) från Youtube.
Jag försökte hänga med och titta i början, men tröttnade halvvägs. Till en del för att jag redan sett många av klippen som han lade ut på en massa andra ställen, bland annat på min egen blogg.
Men grattis till alla som fick priser, det känns säkert gott och det kan ju alltid användas i marknadeföringen av de företag man jobbar för.
marknadsföringen heter det förstås
marknadsföringen heter det förstås
Glömde förresten: Sydis artikelserie började väl med ett tips från en läsare. Jag vill inte ringakta deras (Sydisjournalisternas) insats, men väldigt mycket av den prisbelönta (den grävande som det ofta så vackert heter) journalistiken bygger på att någon lämnar uppgifter man kan jobba vidare på.
Och vem ska man lämna dessa tips till i södra Skåne där det i stort sett bara finns en stor tidning att räkna med kvar. 🙂
Glömde förresten: Sydis artikelserie började väl med ett tips från en läsare. Jag vill inte ringakta deras (Sydisjournalisternas) insats, men väldigt mycket av den prisbelönta (den grävande som det ofta så vackert heter) journalistiken bygger på att någon lämnar uppgifter man kan jobba vidare på.
Och vem ska man lämna dessa tips till i södra Skåne där det i stort sett bara finns en stor tidning att räkna med kvar. 🙂
Det är verkligen synd att det bara finns en stor tidning kvar. Tacka vet jag på den gamla goda tiden när Arbetet också fanns. Jag håller verkligen med dig om det du skriver om tips! Jag tycker att det hade varit snyggt och respektfullt att nämna detta i tidningen. Någon sade att denna sorts grävande journalistik är så viktig och det är den. Men det känns som att man satsar på ett spår, här HSB-korruptionen, och så dränks en massa annan s – k – i – t. Jah. Vad gäller Strage så var jag hundra på att han skulle få priset. Han är originell och duktig och lampan riktades mot just rockjournalistiken som inte fått synas i rampljuset tidigare. Jag ska lyssna in mig på Susanne Björkmans reportage som bland andra Slomo hyllade. DET verkar spännande!
Det är verkligen synd att det bara finns en stor tidning kvar. Tacka vet jag på den gamla goda tiden när Arbetet också fanns. Jag håller verkligen med dig om det du skriver om tips! Jag tycker att det hade varit snyggt och respektfullt att nämna detta i tidningen. Någon sade att denna sorts grävande journalistik är så viktig och det är den. Men det känns som att man satsar på ett spår, här HSB-korruptionen, och så dränks en massa annan s – k – i – t. Jah. Vad gäller Strage så var jag hundra på att han skulle få priset. Han är originell och duktig och lampan riktades mot just rockjournalistiken som inte fått synas i rampljuset tidigare. Jag ska lyssna in mig på Susanne Björkmans reportage som bland andra Slomo hyllade. DET verkar spännande!