Någon skrev vänligt här i JAHAJA för något år sedan att när hon blev äldre så vill hon också bli kulturtant som jag. Jag blev rätt rörd och glad, tanken att en ung kvinna, som hon är, såg mig och mitt kul-turande som något att se fram emot var så tilltalande.
Men det är det här med orden – bokhora, knapra var ord som jag tog upp i min förra post som ord som känns så fel använda eller med missvisande innebörd. Och lite samma känner jag för kulturtant. Jag menar förledet fattar jag. Men vadå tant? Varför -tant? Varför markera kön eller ålder alls? Kulturknutte gillar jag. Kulturråtta använder Jonas Karlsson. Kulturoholic kan man testa.
I förra lördagens krönika skriver Eskil Fagerström om Lunds kulturtanter på ett visserligen humoristiskt men inte helt sant sätt. För enligt honom är det kulturtanterna som bär upp Lunds kulturliv genom att exempelvis gå till en litteraturafton på ett av stans bibliotek: Och det slår mig att det här, det ska vi vara rädda om. Ett bildat, öppet, gratis samtal en helt vanlig torsdagkväll. Och att utan alla dessa intresserade, belästa, aktiva, rutinerade kulturtanter så hade Lund varit en helt annan stad. Men jag tycker att man inte ska glömma att bakom allt detta finns det ett stort gäng arrangörer där biblioteken i sig med entusiastisk personal, gör det viktigaste i saken för att få till stånd kulturutbudet.
Och de som går dit – kan de inte bara få vara kulturintresserade?
Konst som det kommer mer om i nästa bloggpost!
Andra bloggar om: Konst, bokhora, kulturtant, Lars Vilks, Nimis,
”Tant” har ju onekligen en nedsättande klang. ”Något gammalt, kvinnligt” menas väl. Fast å andra sidan är det ju en väldig skillnad på vem som är tant för ett barn, eller en som är 25, eller rent av 45 (den senare är nog ”tant” för ett barn, kanske också för en 25åring, men knappast för sig själv!). Kanske skulle det behövas en aktionsgrupp för att förädla tanten, kulturmärka henne, hon är ju faktiskt ett unikum i Sverige – engelskan har vare sig något motsvarande ord eller ”konceptet”.
Ja, nedsättande vet jag inte. Men det anger ju både kön och ålder. Så det är väl det jag vänder mig mot. Visserligen är det så att många medelålders kvinnor är kulturkonsumenter, jag är ju själv ett bevis på detta. Men jag ogillar ändå det här sättet att gruppera folk. Det blir lätt självuppfyllande.
Ok, jag är inte säker på att jag förstår hur du menar nu, jag menar om du inte tycker ordet ”Tant” har lite nedsättande klang. ”Knutte” är för mig manligt (fråga mig inte varför ;-), men det är ju sant, kan vara vilken ålder som helst.
Jag tycker inte att tant är nedsättande. Jo, kanske ”hon är tantig” eller ”ser ut som en riktig tant”. Annars är tant för mig en äldre kvinna. ”Jag såg en tant idag på stan med käpp”, till exempel. Knutte är manligt, visst. Det var väl så att det var motorcykelknuttar en gång i tiden? Kolla här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biker. Jag skriver i någon presentation av mig själv jag har någonstans att jag är kulturknutta, för att få feminin form.
Jag tycker inte att tant är nedsättande. Jo, kanske ”hon är tantig” eller ”ser ut som en riktig tant”. Annars är tant för mig en äldre kvinna. ”Jag såg en tant idag på stan med käpp”, till exempel. Knutte är manligt, visst. Det var väl så att det var motorcykelknuttar en gång i tiden? Kolla här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Biker. Jag skriver i någon presentation av mig själv jag har någonstans att jag är kulturknutta, för att få feminin form.