-
Rock around the clock
Posted on maj 16, 2010 by Eva Nygren in I terrängen, ResorI detta sura, kalla vårväder som tycks vara unikt för södra delen av landet just nu, gör Mats och jag en tur till det sydöstliga hörnet av Skåne. Vi åker till Kabusa och tittar på slätt och pilar uppifrån.
Skåne är vackert så här lite grand från ovan! Här byn St Hammar
Ales stenar vid Kåseberga blir nästa mål. Jag har inte varit där på många år och minns att jag då inte riktigt fattade grejen. Det gjorde jag nu, imponerande historia, spännande formation, denna skeppsättning från sådär 600 e Kr. Och man vet inte säkert vad stenarna har varit till för. Ett förslag är att det har varit en sorts kalender:
Rock around the clock
Fast tydligen är detta en idé som många forskare vänder sig mot.
Och stenarna tiger som muren.
Det är massor med folk där som tittar på de stora klippblocken, svenskar, danskar, holländare. En säregen plats, vackert belägen, nästan svävande ovan kusten.
Backåkra, Dag Hammarskjölds hem som han dock inte hann bebo, omges av ett underbart naturreservat. Backsippor finns i massor här:
Graciös lutning och skir färg. Naturen gör det bäst!
Vi går också en lång promenad på fantastiska Sandhammaren. Det är kallt och grått men inget mot hur det ska bli nästa dag när vi i våra vandringar i metropolerna Simrishamn och Ystad, går runt i ett sorts över-under-runtikring-duggregn hela tiden. Men det är massor med folk ute! Och många stockholmare! Varför tycker stockholmare så mycket om Österlen? Ja, de har god smak, Österlen är fint, men det är långt från 08-land.
Ja, det blir en bra liten tur. Fast vi tänker med viss avund på vår dotter i Norrland som har 28 grader och sol. "Rättvist", säger Mats, "med de vintrarna de har". Men jag vill ha sommar och sol NU! Fler bilder finns här.
Andra bloggar om: Kabusa, glidflyg, Ales stenar, Sandhammaren, Österlen
Relaterade bilder:
Ales stenar är ett svenskt Stonehenge och den här fighten mellan forskarna om vad stensättningen egentligen är, eller var, tar sig lite tramsiga former tycker jag. Vi lär ändå aldrig exakt få veta vad våra föregångare hade denna plats till. Det är väl bara att njuta av den som den är och uppskatta att vi har kvar spår från den här tiden. Allt behöver ju inte avmystifieras här i livet.
Fast tramsigt säger väl bara den som inte gör det till sitt livs mål att ta reda på sanningen via forskning. Men det är ett spännande ställe, man får alla möjliga tankar när man är där. Jag skulle vilja se pyramiderna! Men det får bli en annan helg …
Har man följt tjafset som pågår mellan Bob G Lind och de som står för den officiella linjen när det gäller stenarna så framstår han på något vis som en rättshaverist. Det blir lite sandlåda av det hela. Pyramiderna, gärna. Men jag rekommenderar även Stonehenge och Avebury Stone Circle i England:
http://www.sacredsites.com/europe/england/avebury.html
Och inte minst det helt fantastiska Newgrange i Irland:
http://www.knowth.com/newgrange.htm
Och så har vi The White Horse i Uffington, England:
http://www.hows.org.uk/personal/hillfigs/uff/uffing.htm
Stön. Här skrev jag en jättelång kommentar som bara försvann när jag skickade den.
I korthet: Striden mellan Bog G Lind och de som står för den etablerade versionen av stenarnas ursprung har lite sandlåda och rättshaverist över sig.
Pyramiderna, ja gärna. Och här är några märkliga platser jag har besökt och gärna rekommenderar:
http://www.sacredsites.com/europe/england/avebury.html
http://www.knowth.com/newgrange.htm
http://www.hows.org.uk/personal/hillfigs/uff/uffing.htm
Nu försöker jag skicka detta igen.
Titta, där var dom ju! 🙂
Ale Stenar är en magisk plats där land, hav och himmel möts. Platsen beskrivs ganska bra i Andrs Österlings dikt ’Ale stenar’
http://hem.passagen.se/kurtglim/del1f/alessten.htm
Hej Kristian, javisst är det fantastiskt och det är även Österlings dikt!