-
Pojken med cykeln
Posted on februari 4, 2012 by Eva Nygren in Konst och kulturFilmen som jag väntat att se för att få med mig Mats, gör mig märkligt besviken. Det tränger inte in, djupnar inte inom mig. Det handlar om den av många recensenter rosade ”Pojken med cykeln” av belgiska bröderna Dardenne.
Berättelsen om den övergivne Cyril, väl spelad, men inte mästerligt, av Thomas Doret, är tragisk. Pappan har lämnat honom på ett barnhem och där bor han i väntan på att pappa ska hämta honom. Vilket han inte gör. Sonens cykel har han sålt för att få kontanter. Sveket är mångdubbelt.
Samantha, en damfrisörska med hjärta, tar sig an Cyril och blir hans fosterförälder. Hon gestaltas rätt opersonligt och jag får inget grepp om vare sig hennes person eller drivkrafter i det hon tar sig an. Hon hjälper Cyril till ett möte med fadern, ett möte som blir en fruktansvärd besvikelse för pojken. Hans skam efter mötet är nog det som gör starkast intryck på mig i filmen.
Faderns del i det hela förblir oklar och skugglik, och allt det oklara i filmen hade fungerat bättre med ett mer inträngande porträtt av pojken. Jag vet inte, något saknas.
Att några takter från Beethovens Kejsarkonsert läggs in vid några olika tillfällen som någon sorts markörer lyfter inte berättandet i mitt tycke. Stycket är för bekant, för disparat mot berättelsen för att fungera väl som accent eller inlägg. Nej, då lyssnar jag hellre på själva stycket med Glenn Gould, den fantasiske pianisten.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=XttTpZHQgJw&w=420&h=315]
Andra bloggar om: Pojken med cykeln, Glenn Gould, Kejsarkonserten, Beethoven
Relaterade bilder:
Jag var på bio i kväll och såg Tinker, tailor, soldier, spy i sällskap med en vän sedan länge. Bara att vara på bio med en vän är helt suveränt för mig. När det sedan är en sådan välgjord film är det fantastiskt. Jag satt på helspänn hela tiden, det gällde ju att inte missa något (du hade ju förvarnat). Scenen från deras julfest när dom sjöng ryska nationalsången borde bli en klassiker.
Oj, så himla glad jag blev! Visst, den är välgjord. Sedan tror jag att vår generation uppskattar den mer för om man inte vet vad Kalla kriget var så förlorar den en del av sin poäng. Gary Oldman är väl bra? Och äcklige (här) Colin Firth). Ja, alla. Jag tyckte den inledande och kanske ännu mer avslutande scenen är suveränt gjorda. Jag vill gärna se om den för att i mer detalj studera hur den är gjord. Såg du filmerna med Alec Guiness? Han var också strålande, på annat sätt.
Jag har funderat på att se Järnladyn men läste rätt mediokra recesensioner igår så det blir nog inget med det.
Såg ”Pojken med cykeln” och ”Mannen från Le Havre” samma vecka. ”Tinker, tailor, soldier, spy” hade jag avverkat tidigare. Jag tyckte att det var tre lysande filmer, var och en på sitt sätt, och gladdes över att ha varit på bio tre (!) gånger utan att bli besviken
Jag har inte lyckats ta mig till biografen på ett tag. Trots att du inte gillar Pojken … verkar den ju vara en modern Cykeltjuven. Kanske jag trampar till den.