Vårnytt i Jahaja

Vårnytt! Morgontidningen svämmar över av annonser om vårnytt inom modet. Möbelhandlarna hakar på, ”Ny soffa i vår?”, och självklart blomster- och trädgårdshandlarna.

Naturligt växande scilla. Gratis vårnytt.

Det känns lika nytt varje år, ljuset som kommer tillbaka. För många av oss är det välgörande för humöret, det är som att vi återställs till ett barnsligare, mer ursprungligt stadium. Överjaget bleknar (kanske ska jag tala för mig själv) och möjligheterna känns som många.

I begynnelsen omringas björkarna som av ett rödaktigt ljus. Innan de spricker ut. Atjoo!

I skogen föds de nya färgerna. Det är handfasta bevis på den snabba förändringen.

Men det finns också annat nytt. Ny forskning, det är en annan sorts vår. Jag läste häromdagen i Sydsvenskan om Jörgen Larssons forskning. Denne sociolog, med en bakgrund som civilekonom, presenterar i sin avhandling som har ”fokus på tidsstrategier och tidspolitik för småbarnsfamiljer”, enklare uttryckt, hur barnfamiljer som enligt Jörgen Larsson är samhällets mest tidspressade grupp, ska få mer tid över. Svaret blir att förändringarna måste ske både i privatlivet, i samhället och på arbetsplatser.

En av förändringarna handlar om att man ska jobba mindre för att vara mer med barnen men här handlar det framför allt om en förändring för männens del. Larsson menar att det finns en mansfälla precis som en kvinnofälla i det att männen, om de arbetar för mycket, oftast mer än kvinnor, blir de som utvecklar en mindre nära relation till barnen.

Favoritvy på promenaden till Torna Hällestad. Skogen är djup, så djup …

En tanke från min sida är att vi måste ha en samhällelig förändring (och det menar förstås Jörgen Larsson också) för att detta ska gå i lås. Alla föräldrar har inte råd att gå ner till deltid under de år man har småbarn – det måste göras möjligt ekonomiskt att jobba sex timmar om dagen som heltidsarbete under de år man har förskolebarn. Att inte vara stressad när man tar hand om sina barn är A och O.

Annan forskning som får mig att känna mig tjoho-glad, så kul att det forskas kring detta, är Kristiina Savins forskning som presenteras i senaste numret av Populär Historia. Hennes avhandling som kom i höstas, handlar om lycka i äldre tid. Enligt henne hade begreppet en helt annan innebörd (under stormaktstiden som hon fokuserar på) och man hade helt enkelt inte förväntningar på att vara lycklig i vår nutida mening. Ett spännande område. Kristiina Saviin som undervisar i idé- och lärdomshistoria i Lund, har också forskat kring blyghetens historia! och om suckarnas betydelse i det förflutna! Oj, Kristina, vill du bli min vän??

Populär Historia är en bra tidskrift, om än ojämn. Men detta senaste nummer innehåller många intressanta artiklar, inte minst en lång text om digerdöden.

En annan tidskrift som jag läser med stor behållning är Språktidningen. Den senaste tiden har många skrivit in till tidningen angående de mycket spridda svårigheterna att använda ”de” och ”dem” på ett korrekt sätt. Språkprofessorn Olle Josephson föreslår att vi byter bruket av ”de” och ”dem” mot ett genomgående ”de”. Jag kan själv inte se någon fördel med detta eftersom det inte motsvaras av något i talspråket, vi skulle få konstruktioner som ”Katterna såg när de arga hundarna tittade på de.” ”Jag gav de en utskällning.” För mig är det självklart att vi ska gå över till ”dom”. Men, men, diskussionen går hög på Språktidningens insändarsidor. I detta nummer är jag själv representerad.

Det är spännande att delta i en språklig diskussion som faktiskt på sikt kan innebära att det sker förändringar. Tänk er, för hundra år sedan, i ett liknande medium, diskussioner kring verbens pluralformer. ” Men tänk om man tar bort pluralformen på verben då vet man ju inte vem som gör vad, och hur blir det då? ANARKI!!

Tjoho. Det är VÅR!!

Andra bloggar om: de/dem, Kristiina Savin, Jörgen Larsson, vår, Språktidningen, Populär historia

Relaterade bilder: