En magisk film – Beasts of the southern wild

Sista sommarlovskvällen tar vi oss till Kino för att se Beasts of the southern wild. Det handlar om 6-åriga Hushpuppy som bor med sin pappa och några andra marginaliserade människor i en avskild del av vattenlandet i Louisiana. Pappan är sjuk, mamman är död. Vi följer genom filmen Hushpuppys perspektiv på det som händer omkring henne, hur hon förstår världen utifrån vad som berättats för henne och utifrån hennes egna upplevelser av varelser och natur. Hennes överlevnadsinstinkt är mycket medveten, något som pappan, som vet att han är döende, också lär henne handgripligen.

Perspektivet är Hushpuppys men vi blir också visade den totala materiella fattigdom gruppen lever i. Sammanhållningen är stark. Det är en film olik något annat jag sett. Den saknar pekpinnar och svävar mellan realism och magisk realism, eller kanske vi kan kalla det Hushpuppys egen inre realism.

Det är vackert, Wallis som spelar Hushpuppy är oslagbart övertygande och även de andra personerna som deltar, amatörer om jag förstått saken rätt. Filmen gör mig både ledsen och glad. Ledsen för att jag tänker på alla utsatta barn som lever under ovärdiga förhållanden, både i USA och många andra länder. Glad för att Beasts of the southern wild också visar på människans inneboende styrka och ett barns magiska inre värld.

Andra bloggar om: Beast of the southern wild

Relaterade bilder: