Mörker i Europa

Vi vaknar upp till ett politiskt landskap där högerextrema krafter är så starka i vår världsdel att det inte går att känna annat än en våldsam oro för det kompakta mörker som hotar att lägga sig över Europa.

Det var en dyster måndagmorgon. Akryl på skrynklat papper. Collage

De rasistiska partierna har generellt ökat i antal och fått väldigt många anhängare. I och med att de blir fler blir de också mycket mer rumsrena. När till exempel SD ökar sina anhängare blir det också mer OK att vara öppen med att man röstar på dem. Jag har noterat att det i årets val varit många tillfrågade som i Rapport, som vi följer, öppet säger att de röstar på SD. Det är en förändring mot förra riksdagsvalet. Så ju fler som röstar på ett rasistiskt parti, desto fler vågar  vara öppna med att de gör det valet. Och då sker ökningen säkerligen snabbare.

Vilket sätt är det bästa för att hejda denna utveckling? I det lilla livet så tror jag verkligen på integration. Vi bor i en by med väldigt få invandrare. Det tror jag ökar på riskerna för att rasistiska tankegångar florerar. I ett av våra distrikt här i byn fick SD 16%. I Lunds kommun i stort 6. Det är skillnad.

Integration alltså. Att leva nära människor från andra kulturer. Och prata med dem, interagera! Jag tror inte alls att det är optimalt att bo så som det visades igår i ett reportage från Midsommarkransen i Stockholm: Knappt 30% röstar på MP, ungefär lika många på FI. En ung kvinna som intervjuades sa att hon tycker att det är bra att bo med folk som tänker ungefär som hon. Ja, kanske det. Men de tänker nog inte bara som hon. De har nog också rätt lika socioekonomiska villkor. Man lär sig inget av att ha kopior av en själv bredvid sig. Se inslaget här.

Under några år berättade jag inte för mina klasser att jag är jude, bar inte heller en Davidstjärna som jag tycker är väldigt fin. Det hade att göra med att en elev för kanske 15 år sedan gjorde ett antisemitiskt påhopp av mycket obehaglig karaktär. Det gjorde mig rädd. De senaste åren har jag dock berättat det för klasser som jag har en längre tid. Jag tänker att det kan vara bra för dem att möta ”den andra”. Se en jude på riktigt! Höra om min värld. De är intresserade och ofta nyfikna.

Jag funderar mycket kring om EU-projektet i sig stärker främlingsfientligheten. Ett av syftena med EU ursprungligen, var ju att ena Europa för att hindra ännu ett världskrig. Men splittringen mellan länderna har snarare ökat. Skillnaderna är stora vad gäller syn på invandring och den fria rörligheten bland EU-medborgare kan säkert, bland dem som är lagda åt det hållet, öka på fientligheten.

Själv är tveksam till EU på grund av att det skapar ett vi och dom. Vi är Europa, dom resten av världen. Vi tar hand om varandra (ja, och det sker ju inte utan gnäll när vi till exempel ska stötta Grekland) men exkluderar därmed andra världsdelar. Det är isolationism i stor skala.

Ja, det känns väldigt mörkt just nu. På den skola jag arbetar hade vi i förra veckan besök av SD: Några av de elever jag skulle undervisa just då var inblandade i en demonstration som skulle hållas mot dem. Jag blev väldigt glad att se hur väl detta sköttes. Med enkla men tydliga banderoller och massor med elever som gick in i fajter med SD:s Ted Ekeroth. ”De är hoppet”, sa min kollega Saied. Just så. Se gärna inslaget från Svt här.

Några av de muslimska flickor som mötte SD på skolan i förra veckan talade jag med idag. De berättar att de känner sig hotade när de kommer gående på gatorna på grund av sin klädsel, med svarta heltäckande kläder och slöja. ”Vad ska man göra?” sa den ena av dem. ”Skriv en insändare, berätta att du känner dig hotad, det är viktigt att den personliga berättelsen kommer fram”, sade jag, som numera flitig insändarskribent.

Nu känns det som att det är dags att damma av och putsa upp och sätta på sig Davidstjärnan. Inte för att jag är troende jude, eller alls troende. Nej. För att visa att det är viktigare att stå för vad man tycker än att vara rädd.

Relaterade bilder: