Ju mer man målar, desto mer tur har man

Jag känner igen husen. Jag känner igen kvinnans kaxiga känsla. Den har jag i goda stunder.

Vi är på kursen Experimentell akvarell på Gerlesborgsskolan i norra Bohuslän. Alla deltagare sitter och tittar på vår kurslärare Lasse Holm när han målar upp ett exempel snabbt, vackert och så väl beskrivande. En kan inte hålla tillbaka utan utbrister: ”En sådan tur du har med dina penseldrag, Lasse, en sådan tur har aldrig jag”. Då kommer det från Lasse, dessa kloka ord: ”Ju mer man målar, desto mer tur har man.”

Och det är så sant som det är sagt. Det vill säga, det handlar ju inte om tur utan en stor mängd erfarenhet som bygger upp denna lätta tillgänglighet till det säkra och snabba uttrycket. Ju mer man målar. Titta gärna på mina nya bilder.

Min favoritbild av produktionen under kursen. Bilden är den största jag gjort i akvarell, 57×75 cm.

Det är för mig tredje besöket på Gerlesborgsskolan. Jag har varit här på två kurser tidigare, på en om collage och en om kritor. Dessa har passat mig väl eftersom jag jobbar mycket med blandteknik. I basen har dock akvarellen funnits även om jag har använt tekniken oortodoxt. Därför lät kursnamnet Experimentell akvarell synnerligen lockande.

Att jag skulle åka på kurs i januari oroade lite. Skulle det inte vara ruggigt mörkt, skulle vi få måla in lampljus? Hade jag vetat innan vilket ljusflöde över Gerlesborg som skulle råda under de fem dygnen jag var där så hade jag sluppit ängslas. Det var makalöst ljusa dagar, vackra som bara den. Kalla, isiga.

Lasse Holm är en oerhört skicklig akvarellist. Titta gärna på hans hemsida. Men han har flera strängar på sin lyra: Han är också en utmärkt pedagog. En annan känner ju igen en sådan! Han berättar för mig att han har lett ett 70-tal kurser på skolan och har också varit ledare för ytterligare andra. Så han har stor erfarenhet.

Lasses egen pensel ger upphov till många leenden. Den är ruffig men funkar superbt.

Lasse är rolig, generös, varm och har en fantastiskt öga för komposition. Jag lär mig mycket av honom. Dessutom får jag massor av inspiration.

Varje dag börjar med att vi får en uppgift som han förklarar och demonstrerar. Vi jobbar några timmar, sedan äter vi skolans goda lunch. Efter detta är det ytterligare lite undervisning, sedan arbetar vi igen. Vi avslutar dagen med en gemensam genomgång.

Så här vackert är det när jag tittar ut genom vårt ateljefönstret.

Under arbetets gång går Lars runt och kommenterar individuellt, är väldigt konkret och tydlig. Ja, han är duktig. De gemensamma genomgångarna ger också en hel del, fast man är rätt slut efter en hel dags målande och jag tycker nog, som även tidigare gånger, att de individuella samtalen ger mest.

Jag funderar mycket över ”beröm” när jag är här. Uppskattning, eller beröm, har ju en extra viktig funktion, tror jag, när den ges av det som är så djupt personligt som målande, eller andra konstnärliga uttryck. Varför? Kanske delvis för att det konstnärliga bara till en viss del kan läras ut, och läras in. Till rätt stor del handlar det ju om en spegling av det inre. Därför kan berömmet betyda så mycket eller göra ont när det uteblir.

När jag är på kursen inser jag hur sårbar jag är i detta just beskrivna. Att jag vill ha beröm som att jag vill bli gillad. Att hantera detta inom sig är upp till var och en. Jag tror att man kan parafrasera Lasse här: Ju mer man får konstruktiv kritik, desto mer tål man.

Det är så vackert i Gerlesborg när jag är där dessa januaridagar så inspirationen nästan går i spinn som någon sa. Wunderbar!

Andra bloggar om: Gerlesborgsskolan, Lars Holm, inspiration, akvarell, blandteknik

Relaterade bilder: