Den fulla bokhyllan

Varje sommar går jag igenom mina bokhyllor. Ja, jag säger ”mina bokhyllor” för de hyllmetrar jag tar mig igenom, sorterar i, reducerar i och dammar i, de är mina, det är jag som läser romaner här i huset.

Jag är 69 år, har läst en massa fiktion och läser fortsatt en massa. Därför får jag välja vilka böcker jag ska behålla, det får bli de som jag kanske kommer att läsa om eller som har affektionsvärde.

Nu har jag på rätt kort tid fått ytterligare tre böcker att hitta rum till i den fulla bokhyllan. ”Åren” av Annie Ernaux (2008), ”Vända hem” av Yaa Gyasi (2008) och ”Leave the world behind” av Rumaan Alam (2020).

”Åren” kom till mig via en vän som just läser romanen och vill diskutera den. Eftersom jag insett att Ernaux anses vara en intressant och känd författare tog jag mig an den. Och jag är glad för att jag får kommer få diskutera den med någon annan.

För den här boken är inte lik något annat jag har läst. Den berättar en historia där vi genom en persons liv får se den samtida historien. Det är en historisk exposé som börjar 1940 och slutar några år in på det pågående seklet. Det är också en bok som handlar om den bok som författaren vill skriva – hon funderar över vad det är hon vill återge i sin bok. Den ska både ge en bild av henne och hennes samtid.

Boken är välskriven och vass. Hon riktar flera puckar mot konsumtionssamhället. Hur vi går in i enorma matbutiker där det finns tio olika varianter på samma vara: ”Den kommersiella fantasin var gränslös”.

Men det finns också en sorts teknikfientlighet hos Ernaux. Med påtaglig sarkasm: ”Det verkliga beviset på tekniskt mod var att börja använda dator, då hanteringen av den innebar en överlägsen åtkomst till moderniteten, en annorlunda och ny intelligens.”

Modellen hon använder för sin roman, att ha något sorts generellt perspektiv till sin egen historia lämpar sig väl för att göra allmänna betraktelser kring till exempel hur kvinnors beteende ändrade sig i takt med den lätt minskande patriarkala ordningen: ”De vande sig att skriva ut checker …” Och: En kvinnokänsla var på väg att försvinna, den av att vara naturligt underlägsen.”

Det är kraft i hennes text, jag tycker boken är intressant och läsvärd, inte minst för vad jag ser som en otraditionell modell rent narrativt (eller kanske i min egen läshistoria). Det jag vänder mig mot är att jag hela tiden känner att Annie Ernaux själv lurar bakom de allmänna betraktelserna. Det finns så mycket privat dolt i det allmänna. Men ändå: En intressant bok!

Därefter läste jag ”Vända hem” av Yaa Gyasi. Det är en helt annorlunda historia. Boken som kom ut när författaren var under 30 som debutverk har en mycket mer traditionell struktur. Vi följer två systrar från det som idag är Ghana (där författaren är född) med start på 1700-talet, och deras barn, barnbarn etc, fram till modern tid. Den ena systerns släkt blir kvar i Ghana medan den andras släktingar kommer till USA med slavskepp.

Det här är en lättläst bok som trots det väldigt väl sätter fingret på det bortom allt förnuft förfärliga för de svartas del, samtidigt som den pekar på att slavindustrin i Afrika inte bara hade vita som motor utan även landsmän till de som förslavades. Vi följer de här släktleden och Yaa Gyasi lyckas verkligen få oss att se bakgrunden till att svartas liv har betydelse, Black lives matter!

Till sist vill jag säga några ord om ”Leave the world behind”. Boken har just kommit i svensk översättning men jag läste den på engelska, en något dryg uppgift då Rumaan Alaam har ett omfattande ordförråd.

Boken är en dystopi av en mer obehaglig sort. Vi får inte veta vad som gör att hemska ljud hörs, att rådjursflockar med hundratals djur syns på tomten, att sonen, den 16-årige sonen, spyr och tappar sina tänder och är helt försvagad.

Inledningen är raffinerad där en ”klassisk” familj, mamma, pappa och två barn, lämnar New York för att tillbringa en vecka ute på landet. När de kommer dit upptäcker det att internet inte fungerar och inte heller vanlig telefon och teve. Så knackar det på dörren. Husets ägare dyker upp, de har lämnat New York för det är något på gång där som de är rädda för …

Det är spännande och obehagligt, klimatförstörelsen vi befinner oss mitt i tas upp i boken på ett sätt som är hotfullt men oklart och lite otydligt. Boken kom ut 2020 och det är inte utan att pandemin också finns med som inslag. Inte direkt, men när New York beskrivs som öde så går förstås tankarna till hur situationen var i den staden i pandemins början.

Boken finns i svensk översättning. Jag har lite svårt att greppa den här romanen men en vinkel på bokläsning är för mig att försättas i en stämning. Ja, det är ofta så jag minns böcker, dess stämning. I så fall kan jag säga att ”Leave the world behind” försätter mig i en obehaglig stämning som jag inte riktigt förstår orsaken till. Och är inte det något av det värsta man kan vara med om?

Jag hoppas att någon av böckerna jag har skrivit om väcker någons intresse. I bokhögen ligger några andra böcker och väntar: Bokcirkelboken (Moa Martinsson) och några till. Ni kommer få höra mer om dem från denna källa: Jahaja!

Relaterade bilder: