Det viner runt vårt hus, regnet piskar mot rutan. Så har det varit från och till några dagar nu. Trots detta skriver Sydsvenskan att stormen Emil skonade Skåne! Jag tycker att det känns som att det stormar oftare och oftare, ja, bara att man refererar till en storm som om det var ett subjekt (OK, jag fattar att det är för allitterationen men dock) så hävdar SMHI, med hjälp av statistik, att det inte är så, det stormar inte alls mer nuförtiden.
Stormoffer i Heringsdorf, Tyskland
Visste ni förresten att SMHI tidigare var tveksamma till att använda personnamn om stormar? Men nu hakar man på trenden, en norsk tradition sedan mitten av nittiotalet.
Varma bad, ja. Det är skönt med värme när det stormar. Det har känts som att bada i varma bad här, några gråa decemberdagar, när våra barn har varit hemma på besök. Den värme de ger inombords är oslagbar. Jag känner mig tacksam. Tackar och tar emot.
Såja, nu ska jag gå ut och se om det finns något sätt att kuva Emil därute. Han drog med sig vår julgran igår, som redan åkt ut ur huset och stod och väntade på att bli hämtad av liemannen, eller nä, det är visst scouterna som brukar hämta de gamla granarna. Granen hade lossnat från julgransfoten där den stod i trädgården och var försvunnen. ”Emil skördar julgransoffer i Dalby”. Funkar det som nyhet?
God fortsättning, alla, på det nya året!
Andra bloggar om: jul, värme, Emil, stormnamn, varma bad, storm, julgran
Jag var i Kristianstad och jobbade när den senaste stormen kom. Visst blåste det huggormar när jag gick från redaktionen ner till stationen för att ta tåget hem i natten, men tåget gick som det skulle; inga ledningar hade blåst ner och inga träd låg över spåret. Även hemma i Malmö blåste det, men det gör det ju rätt ofta. Det jag ogillar är kvällstidningarnas förhandsartiklar om kommande stormar där det låter som om jordens undergång är förstående varje gång ett lågtryck närmar sig Sverige.