Tre män. Inte i en båt. Två på Louisiana. En som författare till romanen Exit Ghost.
Louisiana är en konstinrättning som lockar massor med folk, inte utan anledning. Just nu pågår flera intressanta utställningar. Först och främst är fotona tagna av Richard Avedon det som lockar både danskar och många svenskar och även pressen. Och inte utan anledning. Det är spännande att se bilder av kända personer, bilder som man dessutom inser är de bilder som man ofta har sett representera dessa personer i tidningar och böcker. Jag talar då om sådana som Karen Blixen, William Burroughs, Beatles, och många andra. Avedons modefoton är väldigt fina och nyskapande, men det är i hans närbilder på människor, inte sällan utslagna, gycklare, kolgruvearbetare och vagabonder, som hans känsliga bildkonst kommer till sin rätt. Det handlar om att fånga och invänta ögonblicket, just det rätta, det handlar om beskärning och förstås om behandling av fotopappret. Men framför allt handlar det om att se. Se människan.
Lucien Freud, en av vår samtids mest omtalade oljemålare, målar stora dukar med en högt utvecklad teknik. Jag kan uppskatta det, och beundra det. Hans sätt att betrakta och avbilda sina motiv ger mig dock ingen stor upplevelse. Snarare känner jag emellanåt nästan svindel av de märkliga perspektiven och ett visst obehag av hans sätt att avbilda hud som nästan död, människor som positionerade ting.
Undantag finns på utställningen som också visar flera intressanta grafiska blad. Jag kan dock inte säga att jag känner begeistring. Freuds vän Francis Bacon ger mig stora upplevelser, trots sina dystra och ångestladdade motiv. Inte så med Freud.
Jag har läst Philip Roths senaste roman Exit Ghost med stor behållning. Inte mycket är skrivet om boken i svensk press, men 4 oktober recenserades den i Kulturnytt och om man är intresserad kan man gå in och lyssna på just det programmet. Även DN är värd att läsa för en spännande intervju med författaren. Men framför allt ska du förstås läsa recensionen i JAHAJA.
Och så är jag nu på god väg in i Jeanette Wintersons "The Passion". Oj, kan hon skriva …
Andra bloggar om: Louisiana, Lucien Freud, Richard Avedon, Philip Roth, konst
Oj, kan hon skriva? Boy, kan du skriva? Girl?
Jag tänkte inte på det men du har rätt. Boy, can she write. Jag visste inte att jag vitsade men det gjorde du. Eller man kan säga att du drog fram den vits som vilade i väntan på att vakna.