Brev från barnens O

Nej, jag har inte skrivit fel i rubriken, det handlar om boken ”Brev från barnens O”, inget annat. Denna mycket speciella bok med underrubriken ”Två psykoanalytiker i dialog med barn och unga” har kommit ut nu i veckan på Carlssons bokförlag och jag har streckläst den.

Via fiktiva brev får vi ta del av dialogen och arbetet med några barn och ungdomar i författarnas praktiker. De två, Björn Salomonsson och Majlis Winberg Salomonsson, har båda många års erfarenhet av att arbeta med unga, psykoterapeutiskt och psykoanalytiskt. Brevväxlingen blir ett mycket lyckat sätt att  visa upp hur arbetet bedrivs.

Vi får till exempel möta drygt tvååriga Beate (ett påhittat namn eftersom alla patienter av sekretesskäl är avidentifierade) och läsa hennes brev till Björn där hon berättar hur rädd hon blev när hon kom till tunnelbanan och det istället för en rulltrappa var ett jättestort hål. Beates rädsla för hålet i rulltrappan beskrivs av henne i hennes fiktiva brev och Björn svarar och vi följer arbetet så. Det är mycket illustrativt, det hela, också på grund av att några av Beates teckningar, gjorda under terapin, finns med i boken.

En annan patient är Emma. Hon är 12 år och återkommer till Majlis som patient efter fyra års avbrott. Hon har blivit rädd för spöken, trots att hon är så stor. Brevväxlingen är mycket rörande, bland annat finns ett brev från Emma som hon skriver när hon sitter i väntrummet hos Majlis. Hon reflekterar över väntrummet, terapirummet och arbetet med Majlis. Det känns trovärdigt och ger en bild av denna 12-årings behov.

Författarna har också valt att använda sig av några kända litterära figurer för att illustrera tillstånd hos barn och ungdomar som de stött på i sitt arbete. Den mest spännande gestalten här, är i mitt tycke Moses. Hur den brevväxlingen går till, ja det får ni själva läsa om.

Bokens andra del är teoretisk i så måtto att den på ett förhållandevis lättillgängligt sätt försöker förklara de teorier som ligger bakom arbetet men också hur viktigt terapeutens personliga hållning är för ett framgångsrikt arbete.

Att en av författarna, Björn Salomonsson, är min bror och att den andra författaren, Majlis Winberg Salomonsson, är min svägerska, har inte gjort mig mindre kritisk i min läsning, snarare tvärtom, tror jag.

Andra bloggar om: Brev från barnens O, psykoanalys, barn- och ungdomsterapi, Björn Salomonsson, Majlis Winberg Salomonsson

Relaterade bilder: