Vår i Paris

Jag tar flyget till Paris för att hälsa på Otisarna. Förutom att få träffa denna helhärliga familj så får jag se Paris på många andra vis. Att besöka Musée d’Orsay till exempel och se Degas akvareller i stort antal, eller Renoir eller en mängd objekt i Art Nouveau är inte så pjåkigt. I själva verket är det helt överväldigande. Vi är där i fyra timmar och mina fötter är som bly när vi går därifrån, hjärnan späckad med sköna synintryck.

Muséet är i sig en stor upplevelse, inrett som det är i en enorm stationsbyggnad från år 1900 som sedan skickligt byggts om för att härbärgera den mest imponerande konstsamling som jag har sett.

Utanför skiner solen och vi äter baguetter på bron alldeles utanför. Och ja, baguetterna är ju i sig värda en resa till staden eller landet, det vet ju alla som har smakat dem. Söndag morgon gör jag mig tjänstvillig och går ut för att handla (en god ursäkt för att insupa den parisiska atmosfären) och lite annat. Supermarketen har chanuckaljus som inhandlas till Emma som fyller 3, till hennes tårta. Ett alternativt användningsområde. Och så går jag till bageriet.

Solen skiner, det är säkert 15 grader. Söndag morgon i kö till baguetteparadiset. Cirka trettio andra står och väntar och pratar och busar. Jag väljer de traditionella baguetterna med sesamfrön och kan inte hålla mig när jag går därifrån. Jag tror alla fransmän kommer hem med baguetter som är naggade i kanten. På vägen tillbaka hör jag kyrkklockan klinga och ser folk på väg in i kyrkan hälsa på prästen. Den lilla världen i den stora staden.

Eftermiddag denna dag spenderas i parken, tillsammans med massor av andra. Man solar med så lite kläder som det bara går och folk strosar runt, spelar fotboll, någon tänder på och spelar gitarr. Vi sitter vid sandlådan och ser de små, Emma och Luka, hänge sig åt njutningen av att gräva, välta, kladda och vara ute.

Jag förstår delvis varför fransmännen är så kaxiga. Jag menar, med den konsten, med den historien, med den huvudstaden. Och med det brödet!

Relaterade bilder: