Yrke lärare

När jag läser mina poster här i forumet så inser jag att det inte är mycket som visar att jag är lärare till yrket. Jag har skrivit om annat i mitt liv, promenaderna, naturen, böckerna, färgerna, resorna. Tankar detta väcker.

Men fyra dagar av fem jobbar jag i skolan. Det handlar om möten med elever och kolleger. Min yrkesidentitet är stark. Jag älskar mitt jobb, det är härligt med mötet med unga människor i utveckling och jag har arbetskamrater som jag verkligen gillar.

Trots att jag nu har jobbat som lärare i tolv år kan jag känna att det är en väldig kick när jag ser att jag har lärt ut något så att polletten faller ner. En elev som aldrig har lyckats förstå och så faller det på plats.

Det är att fantastiskt att få både jobba som lärare och på deltid måla och skriva. Men det är inte enbart enkelt. Jag är så mycket en person som går in i grejer totalt och kan tycka att det är svårt med splittringen. Dock skulle jag inte vilja ha det annorlunda. Det ena genererar gott i det andra.

Jag ser mig själv som en mycket lite tävlingsinriktad person. Trots det kan jag tycka att det är kul att jag nu ligger som nummer 93 bland Bloggtoppens kulturbloggar (dit jag nu har lagt in min blogg) mot förra veckans 179. Dock får jag säga, utan att vilja såra någon, att konkurrensen inte är direkt mördande alla gånger.

Har ni inte varit inne och tittat på bilder på Articus än så gör det! Bilderna tappar mycket i kvalitet i deras visning men det är ett kul sorts galleri. Och så förstås: Ars longa, vita brevis. Se bara på Degas, så brev hans vit var och så lång hans art. Jahaja. Nu ramlade jag på Bloggtoppen, ner till botten. Eller inte.

Relaterade bilder: