-
Dylanstudie
Posted on mars 23, 2009 by Eva Nygren in Konst och kulturPå lördag ska vi på Dylankonsert! I DN skriver Malena Rydell om sitt möte med Dylan i Stockholm, på ett personligt och levande sätt. Läs här. Jag beundrar en skribent som vågar bryta mot konventionerna och skriva som, ja, som jag själv skulle vilja skriva, helt enkelt. Exempel, jag citerar:
När han tackar sin publik och presenterar bandet står han nogsamt vänd i profil mot publiken. Till och med då han klinkar loss så pass att de spetsiga bootsen liksom ofrivlilligt dras ut mot folkhavet har han kroppen kvar i samma bortvända position. Det ser ut som om han håller på att vrida av sig själv på mitten, som en snurrad polkagris.
Snyggt, va? Och väl iakttaget.
Så här skriver SvD.
Just like a cat
Andra bloggar om: Bob Dylan Berns, Bob Dylan Malmö
Relaterade bilder:
jag läser av princip aldrig något i förväg, men gärna efteråt. På söndag kommer det att vara efteråt. då ska jag läsa.
Jodå, Malena Rydell är en bra musikjournalist.
Men hon har dessvärre fått en sak helt fel för sig när hon påstår att Bob Dylan inte skulle ha gjort några bra konserter ”på decennier”. Jag vet inte riktigt vilka bra konserter hon syftar på. Med tanke på att hon är 33 år kan hon knappast ha erfarenhet av Dylankonserter mer än max två decennier tillbaka och under den tiden skulle han alltså inte ha gjort en bra konsert. Min erfarenhet på det området är betydlingt större än Malena Rydells och jag kan bara säga att hon har fel eller skriver om saker hon inte vet något om annant än kanske genom hörsägen.
Där känns det tyvärr som om hon är ute efter att poängtera att hon var i den exklusiva skara som fick se Dylan på Berns.
Jag kan bara nämna som exempel Bob Dylan på Olympen i Lund år 2000 (den minsta lokal jag sett honom i) som var en fantastisk bra konsert. Men jag tvivlar på att Malena Rydell var där.
Nej, det är klart att hon har fel. Men hon formulerar sina fel väl … 33 år? Hon skriver som en 50-60-åring. Trodde jag inte. Nåja, jag tycker ändå att det var snyggt skriver och väl iakttaget. Och så vadå, Liz1e, du kan väl läsa om Stockholmskonserten ändå? Det är inte ett avsnitt av The Wire det handlar om, där texten kanske kan avslöja handlingen i förväg. Du. Jag trodde du var smartare än så!
Har lyckats undvika Bob, hur vet jag inte riktigt, men såg filmen med hans sex jag nyligen och tyckte den var märklig och att musiken satt som en smäck.
Vad gäller Rydell så kanske hon gillar polkagrisar lite mer än Dylan.
Observera att på soundtracket till I´m Not There gör ett av mina absoluta favoritband, Calexico, en solid insats. Ett lyckat möte mellan ett par av mina favoriter.
jag tycker det känns bättre att läsa om en konsert jag ska gå på efteråt. Jag gör likadant med film och det har ju inget med handlingen att göra. jag vill gå dit utan någon annans lovord eller negativa kritik ringande i öronen:)
så smartare än så är jag alltså inte…
Kära Liz1e. Jag tänker mest så att han kan vara si på Berns och så i Malmö. Den som är där får väl se. Det ska bli så spännande. Och Slow, missa Dylan kan man ju. Jag tycker inte att han är lätt alla gånger. Jag har långsamt vuxit in i hans musik och röst. Jag har också efterhand, först senare, kommit att tänka mycket på hans texter. När jag var sådär knappt 30 nåt och läste engelska på universitetet, så hade jag funderingar på att fortsätta med en doktorsavhandling om Dylan. Då (det var slutet av 70-talet) tyckte man på institutionen att han var för ”populär”och olämplig som forskningsobjekt. Hans texter är bitvis riktigt fenomenala i sin syntes med musiken. Jag tror faktiskt att det är mycket här hans storhet finns som gör att covers görs med friska tag, ständigt, av många olika artister.
Ja, Calexico, visst! Väldigt bra! Solid, som du säger.
Ska lyssna. Och läsa. Absolut.