• Att fenomenisera

    Posted on maj 31, 2009 by in Allmänt filosofiskt, Övrigt

    Jag har en tendens att fenomenisera. Kanske någon därute gör det också. Att se saker och ting som fenomen, det som är nytt eller svårgripbart. En sådan sak har för mig varit explosionen av vuxenserier som har kommit de sista XX åren (jag har ingen aning om tidsspannet!). Fenomenet vuxenserier med allvarligt innehåll om än med humoristiskt stuk ibland. Ofta producerad av unga kvinnor. Det har varit ett fenomen för mig så som det man inte riktigt ser annat än utifrån kan vara. Det kan vara bra med visst fenomeniserande. Då kan man upptäcka strukturer.

    Men bäst är, i min tankevärld, att tränga in i fenomenen och avfenomenisera dem. Alltså, lära känna de inneboende delarna. Då – faller hela fenomenet på något sätt i bitar och det som tillblir är de ingående delarna, i detta fallet de individuella stilarna och deras skapare.

    Jag har bekantat mig med Sara Granérs produktion genom att läsa hennes Det är ju bara lite aids. Det är bara så bra. Roligt-sorgligt-paradoxalt. Jag associerar ibland till Jan Stenmarck fast hans stoff är dystrare, ger mig mer obehagssmäll i magen. Sara gör så fantastiskt fina bilder också, innehållsrika. Hennes svingar går på alla möjliga håll och det uppskattar jag mycket.

     

    Bild ur Sara Granérs "Det är ju bara lite aids"

    Åsa Grennvall är en annan som kommit ut ur fenomenet. Det är inte värst sådär i början är den boken som jag har läst och blivit mycket tagen av. Inte minst tycker jag att det är spännande att hon i två av de serienoveller som ingår i boken beskriver mäns perspektiv. Hennes bilder är enkla men övertygande och det finns ett allvar hos henne som gör att jag gärna vill läsa mer. Sjunde våningen verkar då att vara ett givet val, av det jag läst mig till.

     

    Högre än sjunde våningen. En av mina egna favoritbilder, tagen vid Prästaskogen

    Vådan av att fenomenisera tycker jag är tydlig i Per Svenssons ovanligt kategoriska text i dagens Sydsvenskan. Denne annars ofta så kloke skribent drar här ett helt fenomen (!) över en kam och ser inte de individuella bloggarnas uttryck. Han fenomeniserar.

    Solig söndag till er alla!

    Andra bloggar om: Sara Granér, Åsa Grennvall, serier, himlen

    Relaterade bilder:

6 Responses so far.

  1. Alla Smutsiga skriver:

    PrästAskogen? Ganska dialektalt va?

  2. Slow skriver:

    Jo, håller med. Vore mer intressant vad PS skulle skriva när han avslutar sin text.
    Jag läste om en annan kvinnlig tecknare, Emelie Östergen, som verkar göra makalösa serie – http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/recension-emelie-ostergren-evil-dress-1.881171

  3. Evan skriver:

    Fint tips om Emelie Östergren, ska helt klart kolla upp henne. Det är spännande, det är som att jag helt plötsligt fått tillgång till en ny värld.
    ASD: Ganska dialektalt, tror jag! Man gör nog ofta så i skånskan. Vet du att skånskan är framtidens rikssvenska?! Mer senare …

  4. Jah Hollis skriver:

    Per Svensson är övervärderad. Såsom många kulturknuttar som får breda ut sig i borgerliga tidningar bara för att dom (kulturknuttarna) är dom de är.

  5. Evan skriver:

    Säger du det? Jag får väl följa honom noggrannare. Detta var i varje fall helmärkligt. Men Döderhultarn, han var bra han!

  6. Jah Hollis skriver:

    Jag är kanske lite kategorisk, men samtidigt sunt (tycker jag själv) skeptisk mot den typen av journalistik. Det handlar till syvende och sist ofta om rent tyckande.
    Döderhultarn gjorde fantastisk konst. Trägubbar (och -gummor) kan man tycka, men se hans skulpturer i verkligheten. Det är en upplevelse.