Att ha hälsan

Perspektiv är ett av mina favoritämnen. Hur vi ser olika på saker beroende på ålder, erfarenhet, bakgrund. Men också på rent fysiskt perspektiv – titta på din bostad ur en ny vinkel, gå ner på knäna och se på någon du känner väl ur ett barns perspektiv och nya men lika sanna perspektiv uppdagas.

"Vad glor du på? Tycker du att min matskål är konstig?" 

Perspektiv tänker man också över när man blir sjuk som jag har varit nu. Helt plötsligt blir den fysiska hälsan det helt dominerande viktiga och det som upptar ens tankar helt och hållet. Alla dagsnyheter förlorar sitt intresse och behovet att till exempel bilda sig för bildandets egen skull blir rätt ointressant. De känslomässiga klurigheterna som drabbar mig annars försvinner eller blir sekundära. Allt blir oviktigt utom att få den sjuka kroppen frisk. Den är någon sorts pragmatism som råder som är biologiskt helt snillrik och tack och lov för det.

När man sedan blir frisk och har hälsan så blir man så tacksam för att man har den. Hälsan alltså. Det är en nyttig erfarenhet även om jag hellre hade varit utan den i och för sig. Jag tänker förstås mycket på den vård jag har fått som har varit omhändertagande och professionell (och jag skänker en tacksam tanke åt det faktum att jag bor i rätt kommun – Lund, en hemsk men tyvärr bevisad orättvisa råder i vårt land) TROTS att man inte har en aning om vad som varit med mig. S K I T – virus 2009. Så kallar jag det.

Men nu jäklar. Nu ska det bli andra bullar. Nu ska jag tänka på mer själ än kropp. För nu har jag hälsan!  

Andra bloggar om: perspektiv, vara sjuk, ha hälsan, orättvisor i vården

Relaterade bilder: