En riktigt vass politisk satir, det får man när man ser filmen In the Loop, just nu aktuell på biograferna. Trots att jag sällan orkar skratta mig igenom en hel film, får jag under de 106 minuterna filmen varar anledning att skratta ofta, ända fram till slutet.
Och det beror på en oerhört säker och skickligt skriven dialog, riktigt väl översatt av någon vars namn jag missat men vill ge en eloge. Skådespelarna är genomgående goda, från Tom Hollender som spelar en hjälplös biståndsminister, till James Gandolfini (även känd som Soprano i serien med ungefär samma namn) och en favorit Mimi Kennedy som alltid spelar med humor och inlevelse.
Skrattet sätter sig emellanåt i halsen eftersom filmen gestaltar en politikerkår, både brittisk och amerikansk, som är totalt renons på allvar och känsla för vad som verkligen är viktigt. Allt är bara retorik och smutskastning, spel i en inre krets.
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=reTHiReUNo4&hl=sv&fs=1&]
Men det är så skickligt gjort! Jag skulle vilja läsa manuset som sådant. Det fullkomligen kryllar av dräpande repliker att citera. Ni kan läsa några av dem i recensionerna i DN, Sydsvenskan och SvD.
Andra bloggar om: Satir, In the Loop
Den verkar helfestlig och även skådespelarna ser ut att trivas rejält. Dubbelviksgaranti?
Jo det har du säkert rätt i, de hade nog kul. Men, det är en vecka sedan jag såg filmen och jag har inte skänkt den en tanke sedan dess. Jag känner mig undrande över det. Frågan är om satiren var djup nog. Jag tror inte det. Men det var roliga 106 minuter.