Det är onsdag och jag går ut på långpromenad. Detta är höjdpunkten på min lediga dag. Jag går ut ur Dalby på Genarpsvägen och kommer strax ut i öppet landskap. Fält, fåglar, fri sikt. Jag känner att jag omfattar, fattar om, min tillvaro och det är här och det är nu. (För säkerhets skull, men också för skönhetens skull, tar jag fram min lilla suveräna Nikon och tar några bilder.)
Kanske är det njutningen i ögonblick som dessa som gör att vi ibland längtar efter det småskaliga livet där allt är nära och begripligt. Vilket osökt får mig att tänka på Amishfolket. Vilket leder till tankar på det hemska illdådet i en av deras skolor i Pennsylvania. Det kändes på något sätt ännu mer som en kränkning när det drabbar dessa fredliga människor som man i varje fall på avstånd måste respektera för deras styrka att välja en livsstil som är så helt annorlunda en den som dominerar det amerikanska samhället.
Amish får mig att tänka på den underbara filmen ”Vittne till mord” som är en thriller som utspelar sig i Amishmiljö. Ni som känner mig kan få låna filmen. Se den, den är riktigt, riktigt vacker.
Kolla reportaget om Amish i dagens söndagsbilaga (sydsvenskan)! Bilderna visar verkligen en annan verklighet.
Fantastiska bilder från Amishtillvaron. Kanske har jag en alldeles för romantisk bild av dem. Scenen i filmen Vittne till mord, när de reser ladan med gemensam kraft är något av det bästa jag har sett. Om du inte har sett filmen, Sarisen, så måste du!