Öljus

Att gå in i Lund, efter att ha avverkat de knappt 15 kilometer som det är från Dalby till stan, det är en kick. Men att gå till fots från Allinge på Bornholms nordspets, ner till Gudhjem, rätt kuperat, i gårdagens värme, sådär 16-17 kilometer – ja, det är inte bara en kick, det känns som en bedrift. Känns gör det också idag i uppåtlut men vadå, vi klarade det!

Snabbåten från Simrishamn tar oss till Allinge på en timme. Det kostar en del, 920 kronor för returbiljett för oss båda. Men det är ett smidigt sätt att ta sig dit och Allinge är en bra mycket roligare ankomstort än Rönne som vi ankommit till på våra tidigare Bornholmsresor, nu mer eller mindre historiska (förutom en jag gjorde med jobbet då hälften spydde dock ingen dog).

Vi har bestämt oss för att gå till Gudhjem. Det är varmt och efter en timme med den höga värme det var igår, en ryggsäck på ryggen och lite ångest för hur det ska gå så tänker jag att detta fixar jag inte. Men se, där har jag fel! Kraften återkommer och vi travar på i det underbara Bornholmsljuset, med hav i sikte allt som oftast och med påfyllningar av vatten. Sådär en halvmil från målet går vi ner på en helt tom strand. Att bada näck är alltid härligt. Att göra det efter tre timmars promenad i högsommarvärme är rena drömmen!

Och så tågar vi in i Gudhjem, till fots. Ljuset är som vi minns det, skarpt och fylligt, allt syns i detalj. Men det är så tomt!

Mats tar sig in i Gudhjem, passande nog med apostlahästarna 

Bornholm är helt klart mycket mindre besökt, den svaga svenska kronan gör att turisterna från Sverige sviker. Vi hör från folk på panget där vi bor att turismen halverats de senaste åren på grund av att svenskarna nu hellre stannar hemma än reser till sitt för oss  så mycket dyrare grannland.

En kollega till mig har tipsat om Oluf Hösts museum i Gudhjem (tack, Anders O!) på ett sådant sätt att jag inser att det måste besökas. Visst, han har rätt! Denne intressante konstnär som anses vara Bornholms främste, är en färgexpressionist vars verk påminner mig både om favoriten Nolde men också faktiskt, en konstnär jag har i vårt hem, Arvid Karlsson och därför sätter Hösts (det danska ö-et funkar tyvärr inte i bloggen) tavlor sig rätt i mitt hjärta! Se detalj från en av bilderna som jag hängde vid:

Detalj av en av många målningar Höst gjorde av gården Bognemark 

Titta också mer på bilderna från muséet och Gudhjem i FOTAT. Det är en stor konstnärs verk vi ser och ett museum väl värt ett besök inte minst för dess fina miljö.

Sedan frossar vi på sill och lax, räkor och makrill – det är så kallad sillbuffet. Kan ni tänka er, efter fyra timmars promenad? Avundsjuk? Det var också trutarna …

En avundsjuk trut väntar på sitt byte, fiskavfall 

Vi bor på Pension Sanbogaard i Sandvig (vi tar bussen dit, en lyx efter dagens vandring) och det kan jag rekommendera! 550 kronor för oss två, ett liten men mysigt rum, delad dusch men rent och fint. Bra frukost. Solen skiner över gårdens blommor. Men gästerna är få. Pensionsägaren är uppenbart bekymrad över den vikande turismen. 

Dag 2 är benen en aning möra. Men vi lunkar runt nordligaste udden på ön för att få se de fina klipporna och vyerna. Titta gärna på mina bilder. Eller res dit! Hjälp ett grannland i nöd. Anä. 

Men Danmark är så himla fint! Och Bornholm är verkligen en pärla. Himmel, hav, klippor, grönska. Det alldeles alldeles särskilda öljuset som vi spekulerar kring. Varför är det så speciellt? Vi har sett det på Öland, än mer på Gotland. Vi såg det på Ärö. Vi ser det här. Det är som att bada i ljus, allting är ett snäpp vackrare och starkare i konturen. Vackert. Bra för själen.

Åt var och en en egen klippa! 

Andra bloggar om: Bornholm, öljus, Oluf Høst, turism

Relaterade bilder: