Algarve 2017

Efter en sommar som tydligen var den sämsta sedan 1987 så var det rätt underbart att tillbringa en vecka i sol (27-30 grader i skuggan), med salta bad, varvade med bad i poolen. Och en del sightseeing därtill. Titta också på mina bilder, de säger mer än mina ord!

Vi hade hittat en hyfsat billig resa med Apollo till en liten by utanför Albufeira, Olhos d’Aguas. Algarvekusten är exploaterad just här men tar man sig bortom turistorterna så är det ett genuint Portugal man möter.

Vårt hotell, Falesia Garden, är ett stort komplex, ”resort” kallas det, och vi har en tvårumslägenhet med kök och balkong. Väldigt behagligt när man befinner sig en hel vecka på samma ställe. Det finns pool, restaurang och på dagarna erbjuds lite olika aktiviteter, jag gör yoga en dag, Mats spelar tennis och det är trevligt om än lite främmande för oss.

Men det är opersonligt. Vill man ha något mer personligt får man söka sig någon annanstans.

Vi har bil hela veckan, trafiken är lugn men vägskyltningen usel. Tack och lov kan man använda telefonernas gps och vi hittar fram till små fina byar som visar sina snedlagda små gränder och de moriskt inspirerade tagläggningarna med takplattor som liksom läggs omlott. Det är sent på säsongen, vilket kanske är förklaringen till att vi är nästan de enda turisterna i de byar vi besöker. Eller så håller folk sig på stranden?

Eller så kör de till Faro, den största orten här i Algarve (med bara 60 000 invånare, så det är fortfarande småskaligt). Faro är en vacker stad, med en vacker katedral, och vi går runt och tittar på de fina husen. Rätt lite kommers, och ostressande och genuint. En vacker stad. 

En dag åker vi till Silves där det finns en morisk borg som intresserar Mats. Jag är trött och påverkad av värmen och vill mest sitta i skuggan (är också mindre intresserad av borgar). Istället sitter jag och tittar på ett dadelträd. Vackert. Naturens underbara färger och former. Se mer av detta i Fotat.

Det som ändå gör starkast intryck denna vecka är den fantastiska stranden, Falesiastranden, som ligger rakt nedanför vårt hotell. Man når den med en trappa och där breder den ut sig framför en, någon gång riktigt bred, vid lågvatten, någon gång smalare. Men alltid med de fantastiska klipporna hängande intill. Det är inte många där så här dags på säsongen och jag kan mycket väl tänka mig att komma hit en gång om året vid den här tidpunkten för att fylla på med sol och ljus. Som sagt, foton finns. 

Resan hemåt går bra och vi landar på Kastrup precis punktligt och sitter en halvtimme senare på ett tåg till Lund. Det är midnatt, och tåget rusar fram. En duns hörs. Tåget bromsar in. Vi förstår att det är en olycka som har skett och vi får sitta på tåget i två och halv timmer medan brandkår och polis kommer till platsen. Konduktören är stressad, informationen mycket knapphändig.

Först vid 4-tiden på morgonen är vi hemma i Dalby och det är inte förrän nästa dag som vi kan läsa oss till vad som hänt på natten vid Åkarps station. En sådan hemsk, hemsk händelse. 

Det är mörkt och ljust som livet. Vi hade en ljus, ljus vecka och jag är tacksam för den. 

Relaterade bilder: