Ibland får det bli så här – kort, trots mycket bra böcker. Jag har efter födelsedagsfirande en ansenlig hög bra böcker, mottagna från de allra käraste. Två av dem har jag läst:
Amos Oz: ”Hur man botar en fanatiker”. Denna lilla tunna bok har fått så många förstrykningar i marginalerna av mig, att jag knappt vet vilket jag ska välja men ett är: ”Jag har aldrig någonsin sett en fanatiker med sinne för humor, inte heller har jag sett en människa med sinne för humor bli fanatiker…”. Oz analys av vad som är och skapar en fanatiker är träffande, säkert på många vis psykologiskt sann, och framförd med en skärpa, värme, humor och retorisk skicklighet som är magisk. Boken kan läsas högt, den är så välformulerad och emellanåt också rolig. Det handlar om ett antal korta texter där alla som intresserar sig för situationen i Mellanöstern men även för den i världen i stort, har något att hämta. Läs den, den är bara 88 sidor lång!
Agneta Pleijel har skrivit nästa bok, ”Drottningens chirurg” som ger än väldigt fängslande beskrivning av hur det var att vara kirurg på mitten av 1700-talet. Kirurger hade vid denna tid låg status.
Schützer, som kirurgen heter, är den förste kände förlossningsläkare som genomför ett kejsarsnitt i Sverige (inte framgångsrikt) och hans önskan att utveckla medicinsk kunskap och hans kreativa tänkande kring detta skildras målande. Svenskt 1700-tal, just så fattigt, skitigt och eländigt som man tänker sig. Hans hustru så förbisedd av sin make som man kan tro. Men kanske ser hon heller inte honom, i hans, i upplysningens anda, starka drivkraft att komma vidare i kunskapen om människokroppen. Jag tyckte jag lärde mig mycket av denna bok och ser fram emot del två som kommer i höst.
Andra bloggar om: Amos Oz, Agneta Pleijel