Att skriva om Förlovningen överlämnar jag åt andra. Annat rör sig i mitt huvud:
Jag grips av lätt panik när jag har sett sista avsnittet av första säsongens The Wire. Min kollega som lånat mig serien får den ljusa och förlösande idén att låna mig säsong nummer två. Där är jag nu. Fast i The Wire-träsket. Igen.
Under en lång period var jag fast i en annan serie: Spanarna på Hill Street eller Hill Street Blues, en poliserie som spelades in och visades på 80-talet och som var det decenniets The Wire för mig (om du vill läsa om hur serien var uppbyggd, berättades och utvecklades, så finns bra information här) Serien handlade om ett underbemannat polisdistrikt, lett av Captain Furillo som spelades av Daniel J Travanti. Han var en, förstås, snygg man, skarp, orädd, lätt alkoholiserad och med stort patos.
Arbetet fördelades, och så inleddes varje avsnitt, av Sgt Phil Esterhaus, av alla, tror jag som såg serien, en mycket älskad figur. Michael Conrad som skådisen hette, (rätt lik Rolle Stoltz för övrigt) som hade ett lustigt lite snett eller hängande ena öga, dog under seriens produktion och sedan var inget riktigt sig likt.
Esterhaus dirigerade arbetet på polisstationen, ofta hårt och utan krusiduller men sedan avslutades dragningen alltid med repliken: "Hey, let’s be careful out there!" (om du är sugen på fler citat från serien så finns de här). Det visades en stor omsorg och insikt om hur farligt arbetet faktiskt var. Men det var också roligt och mycket, mycket spännande.
Vi såg serien så gott det nu gick med en liten Adam och senare Julia, ibland igång på kvällarna. Det var en unik serie, producerad av Steven Bochco och Michael Kozoll. Samma slags välgjorda, minnesvärda berättelser fanns här, med personligheter som verkligen kom en nära. Mycket på samma sätt som med The Wire.
Vad gäller förlovningen: När jag ringer min gamla mor idag, efter en hetsig dag på jobbet, utbrister hon: "Oh, jag är så glad, Victoria och Daniel har förlovat sig. De ska gifta sig nästa sommar." Det är en sann glädje hon känner och jag med henne. Kanske är det hennes The Wire?
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=98XRyUbP1GY&hl=sv&fs=1]
Andra bloggar om: The Wire, Hill Street Blues, förlovningen
Fint. Snarare ser jag det som så att din mor är (en av många) Sgt Phil som ser till att allt går rätt och rart till för de kungliga. Jag tycker det är just fint med den här sortens etikett (eller ansvar?), som också kan innefatta ett rabblande av kungarna, släktträden, kanske audienserna…
Fint. Snarare ser jag det som så att din mor är (en av många) Sgt Phil som ser till att allt går rätt och rart till för de kungliga. Jag tycker det är just fint med den här sortens etikett (eller ansvar?), som också kan innefatta ett rabblande av kungarna, släktträden, kanske audienserna…
Jo, det är som att det är en personlig relation! Jag såg på Rapport hur några personer reagerade, med stor glädje. För mig är det främmande men jag respekterar det eftersom det handlar om något genuint. Jag tycker det är löjligt att se det som löjligt.
Jo, det är som att det är en personlig relation! Jag såg på Rapport hur några personer reagerade, med stor glädje. För mig är det främmande men jag respekterar det eftersom det handlar om något genuint. Jag tycker det är löjligt att se det som löjligt.
Eva, jag har de två första säsongerna av Hill Street Blues också (om du vill återuppleva den någon gång). Söndagkvällarna var vikta för Hill, Renko, Esterhaus och de andra (mina favoriter var Washington och LaRue). Furillo hade mycket riktigt haft problem med alkoholen, men när serien tar sin början är han ”on the wagon” som man säger. Nykter alkoholist alltså.
Förlovningen är årets antihändelse.
Eva, jag har de två första säsongerna av Hill Street Blues också (om du vill återuppleva den någon gång). Söndagkvällarna var vikta för Hill, Renko, Esterhaus och de andra (mina favoriter var Washington och LaRue). Furillo hade mycket riktigt haft problem med alkoholen, men när serien tar sin början är han ”on the wagon” som man säger. Nykter alkoholist alltså.
Förlovningen är årets antihändelse.
Niklas du är en angel in disguise … Återkommer. Just nu är det The Wire som gäller som sagt. Så snyggt filmat. Och Omar is back, jo han är fin!
Niklas du är en angel in disguise … Återkommer. Just nu är det The Wire som gäller som sagt. Så snyggt filmat. Och Omar is back, jo han är fin!
Fantastiskt vad det dyker upp minnen från den serien plötsligt, efter tre decennier nästan. Jag upplevde den som en sociologisk studie, med den lite akademiska chefen (Furillo) och hans sexiga och humanistiska jurist till hustru, med poliskollektivet med alla sin olika typer och med de kriminella gängen i botten. Var det här den lilla puertoricanen slog igenom? Vad hette han.
Här fanns den militäriske stridisen sergeant Hunter (Jag hittar namnen i Wikipedia), hans motsats den judiske sociologen och fredsmälaren Henry Goldblume. Här fanns den ständigt förklädde slumbumen, vad han nu hette och den slarvige Don Juan-typen etc, etc.
Ja, det var tider det….
Fantastiskt vad det dyker upp minnen från den serien plötsligt, efter tre decennier nästan. Jag upplevde den som en sociologisk studie, med den lite akademiska chefen (Furillo) och hans sexiga och humanistiska jurist till hustru, med poliskollektivet med alla sin olika typer och med de kriminella gängen i botten. Var det här den lilla puertoricanen slog igenom? Vad hette han.
Här fanns den militäriske stridisen sergeant Hunter (Jag hittar namnen i Wikipedia), hans motsats den judiske sociologen och fredsmälaren Henry Goldblume. Här fanns den ständigt förklädde slumbumen, vad han nu hette och den slarvige Don Juan-typen etc, etc.
Ja, det var tider det….