• Bokmalt

    Posted on juli 24, 2012 by in Konst och kultur

    Alla dessa böcker man, jag, läser. Och ändå tycker jag att jag läser färre än förr. Jag läser långsammare. Är mer benägen att lägga ifrån mig en bok som inte griper tag. Och väljer noggrannare.

    Under våren läste jag “Och i Wienderwald står träden kvar“. Det var en påfrestande läsning, men viktig. Därefter läste jag Göran Rosenbergs “Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz“. Även denna bok var påfrestande att läsa, kanske ännu mer av olika skäl. Det är en ytterst personlig bok som gick rätt in.

    Jag satt och diskuterade dessa böcker med en kollega. Hon hade läst Åsbrinks bok och var mycket berörd och berättade att hon hade läst Susan Abulhawas bokMorgon i Jenin” därefter, för att som hon sa, “få det andra perspektivet”. Och hon har rätt. Även om man inte kan sätta det ena lidandet mot det andra, den ena katastrofen mot den andra, så håller jag med om att det är viktigt för oss alla, kanske speciellt mig som jude, att se berättelser från den andre, från de palestinier som berövades sitt hemland i och med Israels tillkomst.

    Boken gav mig många tankeställare och verkligen ett prov på inifrånperspektiv som jag saknar, av hur det var för palestinierna att trängas undan. Mycket det som berättades var sådant som jag kände till i teorin men som nu fick ett ansikte.

    Som sådan var boken stark och mycket viktig. Som litterär upplevelse var den inte bra. Abulhawa försöker få med för många katastrofer, för många människors lidande i sin berättelse för att det ska bli trovärdigt. Även den vänskap som finns mellan den palestinske och judiske pojken i bokens början känns mycket konstruerad, om än fin som idé. Emellanåt går berättandet för fort, nästan slarvigt.

    Kväll över Lund

    Men, det är viktigt att få läsa om verkliga öden i den sköna litteraturen. En bokvän, ja, en verklig bokVÄN, gav mig två böcker. Den ena, “Stål“, har jag skrivit om. Den tyckte jag mycket om. Den andra, “Varför kom du inte före kriget?” av Lizzie Doron, ger mig anledning att ibland skratta till, ibland rysa till. Men det går inte djupt. Det är något med boken som inte tar tag i mig, kanske känns formen lite konstlad, det kortfattade formatet inte lämpligt för det inte nog tydligt starka innehållet. Det krävs oerhört mycket stilistisk finess och skarpt innehåll för att en roman på 133 spatiösa sidor ska funka. Det tycker jag inte denna gör, trots de goda recensioner den fått. Sorry, Maria!

    Jag fortsätter. Bokmalas ska det. Bokus fick en order från Jahaja idag (nä, mitt password där är nog Johojo, om jag tänker efter). En order på Knausgårds fjärde. Kan han skriva långt den mannen? Han kan skriva långt den mannen. Se texten från DN, som exempel. Eller läs böckerna.