Det bor en tvestjärt i mitt öga

Sedan igår eftermiddag bor en tvestjärt i mitt öga. Jag märkte det först när Mats och jag gick en svindlande vacker promenad vid Björkens dal, nära Trollskogen. Sikten skymdes av odjuret som rörde sig hastigt över mitt synfält.

Synd på en sådan vacker utsikt, att den ska grumlas på grund av glaskroppsavlossning. För det var det jag upplevde. Det har hänt mig förut men aldrig i denna obehagliga form. Det var ömsom som tvestjärtar, ömsom som bläckspår som flöt över ögat.

I naturen älskar jag mycket. Speciellt träden. Bland djuren kan jag nämna hästar. Hundar. Bebisar.

Men i naturen hatar jag en del. Tvestjärten främst. Med den, eller dem, hade jag som barn obehagliga upplevelser (fick in en i munnen av misstag på en tandborste, ingen höjdare).

Vresbok i Trollskogen i Torna Hällestad. Ja.

Därför vill jag inte se dem, vare sig som fantombild eller på annat sätt. Snälla, nästa gång glaskroppen ger mig förändrade synupplevelser, låt det bli i annan form. Ett vackert träd? En glad bebis? En fin fjäril!

Andra bloggar om: Glaskroppsavlossning, tvestjärt, tvestjärtsfobi, fjäril, Torna Hällestad, Trollskogen, vresbokar

Relaterade bilder: