Konstiga tankar kommer för en ibland. ”Livet är som en sluss”, tänkte jag härom dagen när jag sträckte mig in i garderoben för att hänga in ett par byxor.
Det var en rätt deppig tanke. Man går in i slussen. Livet. Sedan går man ut. Döden. Det blir rätt kort och avskalat formulerat så. Eller hur? Eller, eller hur, som man säger idag.
Var kom tanken ifrån? Ingen aning. Men den var resultatet av ett omedvetet tankearbete som nog inte handlade om det roligaste i livet. För vem vill vara i en sluss.
I Umeå, härom dagen, gick jag igenom en sluss, ut ur en affär. Det tog typ tre sekunder. Det var väldigt varmt i slussen. Luften var dålig och sparsam. Inget livat liv.
Så jag får nog ändra mig. Livet är inte som en sluss även om det ibland känns som att man bara slussas fram från ena görandet till det andra låtandet. Som livet bara är en rad händelser som man inte styr över utan bara gör. Som när man går igenom en sluss.
Hur jag ska få till ett positivt slut på den här historien har jag faktiskt ingen aning om.
Jo, jag vet. Jag kom ju ihåg tanken jag fick där i garderoben. Kom ihåg hur häftigt det kändes när jag levererade, till mig själv, en sådan excellent metafor – livet är en sluss! Wow! Kanske kan jag bli författare? Eller bara fortsätta jahaja-blogga? Och hoppas att någon läser.
Andra bloggar om: Livet, slussen, livet är en sluss, meningslös, meningsfull, gör det meningslösa meningsfullt
Vem var det som sa att livet är som en påse?
det var Hasse Alfredsson……………men det gäller att fylla den med ett väsentligt innehåll!
Ja, det var då inte jag. För jag kör med slussmetaforen. Du kan ju köra med påse.
Den kommentaren var till Mats, Monica. Hasse, ja. Han kan han. Än! Och visst stämmer det, man får fylla sig själv!!
Även slussen fylls. Och töms. Det flyter liksom allt panta rei.
Och sedan heter det ju ”att komma ut ur garderoben” vilket vi kan göra på olika sätt med olika medel, bland annat genom att skriva det ena eller det andra 🙂
Mats: Det var Hasse Alfredson som hade en monolog där han berättade om Pastor Jansson som var en ”ung och modern” präst med liknelser avpassade till tiden. ”Livet kan vara som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något.” Livet kan också vara som en spårvagn: ”Man får kraften uppifrån.” Det måste man nog vara uppe i en viss ålder för att riktigt uppskatta.
🙂
Den där med spårvagnen har jag inte hört förut. Gillar nog den med påsen bättre.