Jag har varit på akvarellkurs igen. Det är härligt att lära sig, att öva och inte minst att mötas. Det kan man göra på en bra kurs.
Vi var ett gäng på åtta elever i rätt varierande ålder, bakgrund och förutsättningar som under min akvarellärare från tidigare, Maria, arbetade med akvarellmediet i tre dagar på Ecotopia strax utanför Fågeltofta. Det var lyxigt att inte vara så många deltagare och konstellationen av människor var ovanligt lyckad. Mycket trevligt och lärorikt.
Bilder är så extremt personliga. De är blottande och ofta avslöjande. De talar till en. Det är härligt och ibland lite hemskt. Men i stort underbart. Att titta på varandras bilder är lärorikt och intimt.
Och att vistas i den delen av Skåne är inte helt fel. Det var bara en kort sträcka till Haväng, ett favoritställe sedan många år och dit tog vi oss i det sena ljuset en augustikväll. Man går bland hästar och får, havet ligger utanför i all sin vänlighet och våldsamhet. Ljuset är magiskt här.
Så här i augusti är ljuset ett annat. Eller inbillar jag mig? När vi tar syster och svåger på en utflykt till fantastiska Botan i Lund ligger det en koncentrerat starkt ljus som ger mörka skuggor, över de stora blomsterbäddarna och träden som lockar många besökare. Att bara gå runt och titta på växtligheten. Att bara njuta.
Vi tittar på ricinoljans ursprung, ricinväxten. Den växer oerhört vackert och är man intresserad kan man läsa mycket om växten här.
Botan i Lund är en oas som jag besökt sedan jag 1975 kom till stan. Det är en rätt liten botanisk trädgård jämförelsevis men exemplariskt skött. Är du intresserad av att få vänner så bli en av Botans.
Och vill du syssla med något härligt så prova att måla akvarell. Går det inte så bra så fortsätt en annan gång. Man kan måla på båda sidor av pappret. Och målandet i sig är målet.
Så kan man syssla om sommaren.
Andra bloggar om: Botan, akvarell, måla, sommarsyssla, ricin, ricinväxt