Stockholm och Tel-Aviv

Jag trodde länge att skälet till att jag är så förtjust i Stockholm är för att de närmsta och käraste bor där. Jodå, det är fint. Men jag börjar mer och mer inse att jag gillar själva stan.

När jag tidigare kom till huvudstan för kurser eller besök kunde jag känna nästan ångest när jag lämnade tåget och gick in i tunnelbanestråket. Alla dessa människor!

Mängden folk är idag är den samma. Men min ångest mindre. Ja, ni vet, det blir bättre när man utsätter sig för det som skapar ångesten. Exponering.

Och det beror väl också på det jag känner för stan. Muséerna. Helt fantastiska. Och många!

Vattnet! Det dyker upp hela tiden, glimmar till när man tittar runt kröken.

Klipporna, de sprängda bergen. Tallarna. Höjdskillnaderna, vyerna.

En plats jag verkligen tycker är intressant är Plattan. Jo, jag vet att det är drogförsäljning som Plattan kanske främst är känd för. Och de som vuxit upp i Stockholm under 50-talet kan nog känna sig förgrömmade över de totala förändringar som den delen av Stockholm genomgick under 60-talet, och vidare (titta och läs här om du vill veta mera).

Men jag är inte den. Jag njuter av det spännande i den stora mötesplatsen med musikerna, demonstranterna, tanterna, poliserna, turisterna. Läs gärna om Plattan på Stadsmuseets instagramsida.

Stockholm är en vacker stad. Den slår Tel-Aviv som jag nyligen besökte och de flesta andra storstäder jag har sett. De stora vattenytorna ger staden luft och rum och det finns ofta en knalle i din närhet som du kan klättra upp på och se delar av staden från ovan.

Trots det så är det Tel-Aviv som inspirerat mig till mina senaste tavlor. Titta gärna in i mitt digitala galleri! Där syns mina målningar också med mått angivna. Jag har övergått helt till att måla med akryl, alltid på duk. Och har blivit vän med färgen lila, äntligen …

Relaterade bilder: