Ensam är stark. Så säger man. Jag säger ensam är ensam. Ibland är man stark och ensam. Ibland är man svag och ensam. Men ensam är ensam.
Ensam 6 maj 2009
För mig har de viktigaste bilder jag gjort varit illustrationer av känslor. Bilder så privata att jag på sätt och vis lämnar ut mig själv, hel och hållen. Men det är faktiskt inte farligt.
Idag, när jag lyfte ner min utställning på Veberöds bibliotek för att forsla hem tavlorna, några av dem för vidare transport till andra, så berättade Kristina som är bibliotekarie, att någon hade reagerat väldigt starkt på mina tavlor. Det känns helt fantastiskt att höra. Då känner jag att mitt ensamma stärker mig. Kanske förstår ni.
Ensam är ett så fint ord trots att det ofta förknippas med övergivenhet. Ett annat fint sam-ord, om jag nu ska halka in på språk igen, fast med sam- som prefix istället, är samtal. När jag för några år sedan fick skriva en recension av Värsta språket åt Expressen (se, så fint jag fick in det!) så ombads jag välja ett favoritord. Det blev ordet samtal. För trots att några av mina mest klargörande ögonblick är när jag är i min ensamhet, så är de goda samtalen en ständig känsla till glädje. Speciellt vissa. Och gärna i JAHAJA.
Jo, samtal kan vara bra och kan ge en växelverkan åt tankar och idéer, kan slunga om åsiktsalladen så att den blir annorlunda och nytänd (herregud, sådana hemska metaforer). Men det offentliga samtalet kan också bli, och verkar mer och mer bli, brutalt och primitivt. Och anonymt! Så fort en het och kontroversiell fråga tas upp, så dyker det upp fula kommentarer, ofta skrivna av Anonym. Inte ens i JAHAJA-land går man säker … inte om man börja snacka om upphovsrätt, till exempel. Läs för övrigt en mycket bra text här om saken.
Jag saknar för övrigt en diskussion om upphovsrätt vad gäller bilder. Det handlar mest om musik och film. Varför? För att där finns de största pengarna att tjäna för gemene man?
Varsågoda. Jag bjuder på bilden Ensam.
Andra bloggar om: upphovsrätt bilder, konst, akvarell, anonyma kommentarer, ensam, samtal
den tavlan var inte med på utställningen, väl? vacker, väldigt vacker.
jag gillar inte ensam, men själv. kan själv t.ex.
Tavlan målade jag igår. Kul att du gillar den. Den är en bild av mitt ensam.
Jag blev minst sagt besviken när jag kom till Veberöds bibliotek i dag, den 7 maj, som skulle vara den sista dagen du hade din utställning. Då var den redan bortplockad, vilket tydligen inte ens den bibliotekarie jag frågade visste eftersom hon visade mig in i ett tomt rum. 🙁
Nej men oj, usch så himla ledsamt. Jag blir jätteledsen att höra det! Det blev tvunget för mig att ta ner den i onsdags eftersom jag är ledig då. Att bibliotekarien inte visste om det känns lite märkligt men hon har verkligen ingen skuld i det. Hade jag vetat att du skulle åka dit så hade jag meddelat dig, självklart. Jag är verkligt ledsen. Du får gärna en visning av de bilder som är osålda i Dalby. På bokad tid. Usch, Jah, jag känner mig riktigt dum. Så himla mycket på vägen till Ystad ligger trots allt inte Veberöd …
Ja, lite snopet var det allt. Men jag överlever. Det finns lite humor i historien också och jag tänker skriva ett litet blogginlägg om det, utan att det faller någon skugga på dig. Och det blir väl fler utställningar?
fin text! fin bild! fin ensamhet! kul att läsa om ensamhet, vi borde ensamtala mer. ensamhet kan vara en fin grej, om den är självvald. om den inte är kul eller självvald kanske en kan samtala om den (har slutat skriva ”man”, feministiskt initivativ). så blir den lite mindre en.
Ensamtal. Jag vet inte det. Det blir liksom inte tal. Men ensamhet kan vara en fin grej. Ibland också när den inte är självvald. Då kan något komma på besök. Inom en. I boken Egalias döttrar skriver man ”dam” istället för ”man”. Det, du!
Skuggor kan gott falla på mig. Jag skäms, faktiskt. Men kanske kan jag gottgöra lite grand …